Vattenfall vill genomföra miljöåtgärder för cirka 49 miljoner kronor vid kraftverken i Älvkarleby och Söderfors i Dalälven, bland annat för lax och havsöring. Artikeln är en sammanställning av vad flera källor säger och skiljer på det som är känt och det som fortfarande är oklart.

Nyheten har uppmärksammats av bland annat Sveriges Radio och Fiskejournalen. Eftersom enskilda notiser ofta är korta har vi lagt ihop uppgifter från Vattenfalls eget pressmeddelande, myndigheter, riksdagen och äldre reportage. Varje uppgift anges med sin källa, och våra egna tolkningar är markerade.

Vad vet vi om ansökan?

Enligt Vattenfalls pressmeddelande från 20 februari 2026 har bolaget ansökt hos Mark- och miljödomstolen om att påbörja omprövningen av sin storskaliga vattenkraft enligt moderna miljövillkor. Kraftverken i Älvkarleby och Söderfors i nedre Dalälven är först ut. Vattenfall föreslår att de nya villkoren ska gälla i 40 år.

Åtgärderna som Vattenfall föreslår är:

  • Älvkarleby. Fiskpassager för lax och havsöring i Kungsådredammen, ett omlöp för svagsimmande fiskarter vid Laxön, högre minimitappning till Kungsådran på vintern, biotopvård samt anordningar som gör att kelt, alltså lekt lax eller havsöring, kan passera kraftverket.
  • Söderfors. En naturlik fiskväg i norra delen av Bredforsendammen, ökad minimitappning till 40 m³/s året om från 15 m³/s på sommaren och 5 m³/s på vintern, rivning av samtliga spärrdammar i Fyllningenområdet och biotopvård nedströms Bredforsendammen.
  • Bredforsen. Återkommande svämningar i Natura 2000-området.

Vattenfall anger kostnaden för åtgärderna till cirka 49 miljoner kronor, där produktionsförlusten inte ingår. Bortfallet av elproduktion beräknas till cirka 16 GWh per år, vilket motsvarar drygt 1 procent av Älvkarlebys och 10 procent av Söderfors årsproduktion. Dalälven producerar cirka 5 TWh per år, ungefär 8 procent av Sveriges vattenkraft, och Vattenfalls andel är cirka 770 GWh. Älvkarleby kraftverk togs i drift 1915 och Söderfors 1979.

Lovisa Fricot Norén, vd för Vattenfalls nordiska vattenkraft, säger i pressmeddelandet att det kan bli mycket bra åtgärder på en plats där de gör verklig skillnad för den biologiska mångfalden. Hon beskriver också vattenkraften som ryggraden i det svenska elsystemet och säger att en förutsättning är att den samlade elproduktionen som förloras inte överstiger 1,5 TWh under omprövningen av all vattenkraft. Gränsen gäller alltså hela omprövningen och inte bara Dalälven.

Fiskejournalen skriver i en artikel daterad 14 oktober 2026 att satsningen på 49 miljoner kronor handlar om fiskvägar och ökad vattenföring och ska ge bättre förutsättningar för naturlig förökning av lax och havsöring samt förbättra sportfisket. Tidningen skriver också att vandringen från havet stoppas vid Älvkarleby kraftverk, ungefär nio kilometer upp. Artikeln ligger delvis bakom betalvägg, så här används bara det som är öppet.

Våra Fiskevatten, Sveriges Fiskevattenägareförbunds tidning, återgav ansökan redan den 25 februari 2026 med hänvisning till Vattenfalls pressmeddelande.

Bakgrund: omprövningen och Dalälvens fisk

Vad är omprövningen?

Enligt Havs- och vattenmyndigheten ska alla vattenkraftverk få moderna miljövillkor och prövas mot miljöbalken, ett krav som gäller från 1 januari 2019. Myndigheten skriver att målet är största möjliga nytta för vattenmiljön samtidigt som Sverige har en effektiv tillgång till vattenkraftsel. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en nationell plan för omprövningen tillsammans med Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Ansökningar om tillstånd för vattenverksamhet görs hos Mark- och miljödomstolen. Sidan anger inte hur många verk som berörs eller när omprövningarna ska vara klara.

Regler och pengar

Enligt ett inlägg från Vattenfall den 27 maj 2026 har omprövningarna pågått sedan juli 2025 efter två års paus. De beräknas pågå i ungefär 20 år och omfatta cirka 2 000 vattenkraftverk. Vattenfall skriver också att riksdagen har beslutat om en ändring i miljöbalken som börjar gälla den 1 juli 2026 och som gör att vissa frågor om Natura 2000-områden i en omprövning kan avgöras av regeringen. Enligt bolaget innebär ändringen inte sänkta krav. Det är Vattenfalls egen beskrivning, och vi har inte kontrollerat den mot lagtexten. Pressmeddelandet om Dalälven säger inget om hur ändringen påverkar just Älvkarleby och Söderfors.

Vattenfall beskriver i samma inlägg gränsen på 1,5 TWh som en överenskommen gräns för hur mycket elproduktion som får gå förlorad i hela landet. Bolaget skriver dessutom i en nyhet från 25 februari 2026 att Vattenkraftens Miljöfond, som ägs av åtta energibolag och har 10 miljarder kronor, öppnade igen den 1 mars 2026 efter en paus sedan maj 2024. Fonden har enligt nyheten ett tak på 6,5 miljoner kronor per projekt.

Fisken i Dalälven

SVT Uppsala skrev 2018 att länsstyrelsen i Gävleborg i en rapport bedömde att det finns goda förutsättningar för lax och öring att vandra långt upp i Dalälven, men att det kräver stora investeringar i fiskvägar förbi kraftverken. Ett omlöp förbi Älvkarleby uppgavs då kosta 30 miljoner, och Vattenfall hade inte fattat något beslut. Den svåraste frågan var att en del av vattnet leds bort i omlöpet, vilket ger produktionsförluster.

Länsstyrelsen i Gävleborg redovisade 2022 i en slutrapport ett försök att återskapa lax- och havsöringsbestånd i Gysinge och Sevedskvarn högre upp i älven genom att lägga ut befruktad rom i konstgjorda lekgropar, så kallade kläckbackar. Enligt rapporten kläcktes nästan all rom, och för första gången fångades äldre lax, sju individer. Rapporten pekar ut Älvkarleby som det första definitiva vandringshindret sett från havet och konstaterar att ingen fiskpassage hade byggts i nedre Dalälven. Dokumentet ligger hos Naturskyddsföreningen och har ingen angiven författare.

I ett kunskapsunderlag från SLU Aqua daterat 20 april 2026, skrivet för Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag, beskrivs havsöringen i Dalälven. Enligt underlaget är ungefär 95 procent av de vuxna havsöringarna födda i odling, och den naturliga produktionen i Kungsådran 2008 till 2010 var i genomsnitt cirka 200 vildfödda smolt per år, vilket beskrivs som mycket ringa. Utsättningarna har varit cirka 55 000 havsöringssmolt per år till och med 2025 och väntas minska från 2026.

I en interpellation i riksdagen från riksmötet 2024/25 skriver Sanne Lennström (S) till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att odlingen i Älvkarleby har pågått i över 70 år som kompensation för vattenkraften, att återfångsten av havsöring har gått från 20 procent för 60 till 70 år sedan till under 0,5 procent och att odlingen hotas av nedläggning på grund av bristande finansiering. Interpellationen säger också att en omprövning av vattenkraftens villkor i Dalälven ska ske 2026. Det är frågeställarens uppgifter, och vi har inte kunnat kontrollera dem mot en annan källa.

Samma riksdagsledamot tar i frågan Situationen för fisket i Älvkarleby upp att Havs- och vattenmyndigheten har avslagit SLU:s ansökan om medel till projektet om bevarande och återetablering av havsöring och lax i Dalälven. Myndigheten hänvisar enligt frågan till att verksamhetsutövarna ska finansiera effekterna enligt sina tillstånd.

Vid sidan av omprövningen sjösatte Vattenfall i september 2025 sex flytande öar i Dalälven nedströms Älvkarleby som en del av bolagets program för biologisk mångfald. Pressmeddelandet om öarna nämner inte lax eller havsöring.

Vad vet vi inte?

Flera frågor går inte att besvara med de källor vi har läst:

  • När domstolen avgör. Pressmeddelandet anger ingen tidplan för domstolens handläggning eller beslut.
  • Vad som blir villkor. Det som beskrivs ovan är Vattenfalls förslag. Vad domstolen slutligen kräver framgår inte.
  • Hur mycket fisk åtgärderna ger. Vi har inte hittat någon uppskattning av vad just Vattenfalls åtgärder ger. Länsstyrelsens rapport från 2022 refererar till en uppskattning att potentialen för naturlig laxproduktion i nedre Dalälven är 10 000 till 15 000 vuxna individer per år, men det gäller älven i stort och inte de föreslagna åtgärderna.
  • Vad bortfallet kostar. Kostnaden på 49 miljoner kronor inkluderar inte produktionsförlusten på 16 GWh per år, och pressmeddelandet anger inte vad den motsvarar i kronor.
  • Hur åtgärderna finansieras. Det framgår inte om Vattenkraftens Miljöfond berörs av åtgärderna i Älvkarleby och Söderfors.
  • Vilka kraftverk som kommer härnäst. Pressmeddelandet säger att Älvkarleby och Söderfors är först ut men räknar inte upp övriga.
  • Hur 1,5 TWh-gränsen följs upp. Gränsen anges men inte hur den ska följas upp.
  • Vad som skiljer rubrikerna åt. Vattenfalls pressmeddelande från februari 2026 säger att ansökan om att påbörja omprövningen har skickats in. Sveriges Radios rubrik talar om att Vattenfall ska söka nya tillstånd. Hur det hänger ihop framgår inte av de källor vi har kunnat läsa.
  • Vad de enskilda artiklarna tillför. Sveriges Radios artikel gick inte att läsa fullt ut och Fiskejournalens ligger delvis bakom betalvägg, så uppgifter därifrån begränsas till rubrik och ingress.

Frågor till dig som läser

Har du lokal kunskap om Dalälven eller uppgifter som saknas här? Berätta gärna:

  • Vet du hur långt prövningen av Älvkarleby och Söderfors har kommit?
  • Har du siffror på hur mycket lax och havsöring som vandrar vid Älvkarleby?
  • Har vi missat eller tolkat något fel i källorna?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Siffror och rutiner kan ändras.

Nyheten och ansökan

Regler och pengar

Fisken i Dalälven