Depaving är engelska för att ta bort asfalt, betong och plattor så att regn och växter kommer åt marken igen. Organisationen Depave i Portland i USA anges som förebild av flera andra grupper, och liknande arbete finns i bland annat Kanada, Nederländerna och Belgien. I Sverige tar kommuner bort asfalt på skolgårdar, men vi har inte hittat någon motsvarande rörelse och inget etablerat svenskt ord.

Här går vi igenom hur rörelsen har spridit sig, vad som finns i EU och Sverige, vad som kan förklara skillnaden och vad det skulle kunna heta på svenska. Källorna är organisationers, kommuners och myndigheters egna sidor samt nyhetsmedier. Det vi inte har hittat säger vi.

Vad är depaving och vad gör Depave i Portland?

Depaving betyder att ta bort hårdgjord yta, oftast asfalt eller betong, och ersätta den med genomsläpplig mark och växter. Depave i Portland, Oregon, är den organisation som flera andra grupper anger som förebild. Portland stad skrev den 7 juni 2024 att Depaves volontärer sedan starten 2008 tagit bort mer än 360 000 kvadratfot hårdgjord yta i staden, cirka 33 400 kvadratmeter (vår omräkning). Vi har inte kunnat fastställa om någon gjorde samma sak före 2008.

Arbetssättet framgår delvis av Depaves årsrapport för 2019. Ett projekt började där med omfattande samråd och omröstningar med lokalsamhället. Borttagningen görs av volontärer vid arbetsdagar, ibland med hjälp av entreprenörer, och programmet Green Thumbs hjälper tidigare platsvärdar med skötseln. Platserna i rapporten är bland annat grundskolor och en ungdomsklubb.

Portland stad uppger att arbetet avleder cirka 24,5 miljoner gallon regnvatten per år från dagvattensystemet, cirka 93 miljoner liter (vår omräkning), och att NASA mätt minskningar på upp till 7,7 °F, cirka 4,3 °C (vår omräkning), i reflekterad värme på sex platser. Sidan anger ingen beräkningsgrund, och årsrapporten har en motsvarande uppgift om minskad avrinning, också utan angiven metod. NASA:s DEVELOP-rapport från augusti 2023, gjord med Depave som partner, anger i genomsnitt 1 °F lägre yttemperatur, cirka 0,6 °C (vår omräkning), över sex fallstudier med satellitdata. Det är ett genomsnitt, så det går inte att jämföra direkt med det högsta värdet ovan, och vi vet inte om det är samma platser. Sammanfattningen, den enda del vi läst, diskuterar inte skillnaden mellan yttemperatur och den lufttemperatur där människor vistas.

Så har rörelsen spridit sig

Kanada och Storbritannien

Andra organisationer har hämtat inspiration från Portland. Green Communities Canada införde 2012 programmet Depave Paradise i Kanada och skriver att det hämtade sin första inspiration från Depave. Enligt Rewilding Magazine har programmet genomfört mer än 80 projekt i 32 kanadensiska städer under tio år, och Shropshire Wildlife Trust i Storbritannien har inspirerats av Depaves arbetssätt. Portland stad säger att stora stadsområden i Storbritannien, Frankrike, Australien och Ontario också har tagit efter rörelsen. Kanada har vi kunnat bekräfta hos Green Communities Canada, Storbritannien bara genom Rewilding Magazine, och Frankrike och Australien inte alls.

Tidskriften beskriver också vad som bromsar. Ett projekt vid en kyrkparkering i Portland krävde ungefär sex månaders planering och tillståndsansökningar, och projektledaren hade svårt att få volontärer att vattna trädgårdarna i hett väder. Shropshire Wildlife Trust råder enligt tidskriften att ha en skötselplan innan arbetet börjar och påpekar att offentliga platser oftast kräver tillstånd.

Nederländerna och Flandern

Nederländerna har gjort depaving till en kampanj och en tävling. Motsvarigheten heter tegelwippen, att lyfta plattor. Kampanjen Operatie Steenbreek drivs av Stichting Steenbreek, som i en folder till kommuner beskriver åtgärden "tegel eruit, plant erin", alltså bort med plattan och in med en växt. Foldern säger att privat mark i genomsnitt är 40-50 procent av en kommuns yta, så att privata ägare måste delta. Kommuner som ansluter betalar ett årligt bidrag, 2 700 euro om de har färre än 100 000 invånare och 5 400 euro om de har fler, exklusive moms. Foldern redovisar inga mätresultat, och vi har inte hittat någon källa som kopplar den nederländska rörelsen till Depave.

Mästerskapet NK Tegelwippen bygger på samma idé. Invånarna anmäler varje borttagen platta med ett bevisfoto, och kommunerna tävlar om en Gyllene platta och en Gyllene spade. Enligt informationsbladet för 2023 utmanade Amsterdam och Rotterdam varandra 2020, över 80 kommuner deltog året därpå och 135 kommuner deltog 2022, då över 2,8 miljoner plattor lyftes. Tävlingen arrangerades 2023 av en kreativ byrå med stöd av infrastruktur- och vattenministeriet och Ons Water.

Idén har också nått Flandern. När TransLab K arrangerade ett första mästerskap i Kempen hösten 2021 sa Wannes Van Coillie till VRT: "Het is uit Nederland komen overwaaien", alltså att idén blåst över från Nederländerna. I december 2025 skrev VRT om det flamländska mästerskapet, som arrangeras av föreningen Breekijzer. Hamont-Achel hade lyft 59 852 plattor, 4 112 per 1 000 invånare, men fick ingen officiell titel eftersom kommunen anmält sig för sent.

Vår bedömning: rörelsen verkar ha fått fäste där den fått en organisation som kommuner kan ansluta sig till, ett format som är lätt att delta i och, i Nederländerna, stöd från staten. Det är en slutsats av det vi läst och inget som källorna själva säger.

EU: regler, stöd och stadsprogram

EU-nivå

I de EU-texter vi läst finns inget krav på att ta bort hårdgjord yta. Kommissionens sida om jordstrategin anger som mål till 2050 att ingen mark netto ska tas i anspråk (no net land take) och att markföroreningarna ska minska, men nämner inte avförsegling. Direktivet om markövervakning trädde enligt samma sida i kraft den 16 december 2025. Enligt Naturvårdsverket ska medlemsländerna bland annat följa "omfattningen av hårdgörning och avlägsnande av mark". Hårdgörningen ska alltså mätas, men sidorna säger inget om att den ska minska.

Restaureringsförordningen har en artikel 8 om städer. Enligt Naturvårdsverket ska det senast 2030 inte ske någon förlust av grönområden och trädtäckning i urbana ekosystemområden jämfört med 2024, och därefter ska en ökande trend uppnås. Sidan nämner inte hårdgjorda ytor, asfalt eller avförsegling.

Länder och städer

Flandern. Hårdgjord yta ökade enligt VRT 2023 från 15,3 till 15,7 procent av Flanderns yta, och det skedde enligt myndigheten Departement Omgeving med minst 10 hektar per dag. Departementet säger att en del av ökningen förklaras av att man mäter mer exakt. Flanderns regering vill att ingen extra yta ska hårdgöras till 2040, och partiet Groen vill ha en "onthardingsfonds", alltså en fond för att ta bort hårdgjord yta.

Enligt Legalnews krävs sedan 1 januari 2023 inget tillstånd för att riva eller ta bort hårdgjord yta, medan det tidigare krävdes för att ta bort mer än 300 kvadratmeter. Syftet är enligt artikeln att ge ett incitament att ta bort hårdgjord yta genom att minska den administrativa bördan, och undantag finns, bland annat för yta som ingår i inventeringen av byggnadsarvet. Vi har inte läst själva beslutet.

Staden Gent driver projektet Rewild the City, som enligt Gents stad undersöker var och hur staden snabbare kan ta bort hårdgjord yta och förgröna. Partner är bland andra föreningen Breekijzer, som också arrangerar det flamländska mästerskapet i tegelwippen. Budgeten är drygt 6,2 miljoner euro, varav EU betalar 80 procent via European Urban Initiative, och Helsingfors, Wrocław och Guimarães ska titta på hur lösningarna kan översättas till deras egna regioner.

Frankrike. Paris hade enligt stadens sida, uppdaterad den 20 augusti 2021, 71 skolgårdar som byggts om till "cours oasis" med mer vegetation och bättre hantering av regnvatten, och på sikt ska 300 gårdar omvandlas. Sidan nämner varken asfalt, mätvärden eller kostnad.

Danmark. Köpenhamns borgerrepresentation beslutade den 21 september 2023, med 45 röster mot 9, på förslag av Enhedslisten att förvaltningen ska ta fram ett förslag till en tävling mellan stadsdelarna om vem som kan ersätta flest plattor med grönska, enligt mötesprotokollet. Förslaget säger att det också kan vara klinker, gatsten, asfalt eller betong. Vi har inte hittat något om att tävlingen genomfördes. På Tåsinge Plads i Köpenhamn togs enligt Klimatilpasning.dk 2 000 kvadratmeter asfalt bort och regn från 4 300 kvadratmeter hanteras på platsen, och försörjningsbolaget HOFOR betalade byggkostnaderna för att hantera regnvattnet.

Tyskland. Treuchtlingen i Bayern har en avgiftsmodell som enligt ett informationsblad delar avloppsavgiften i en del för spillvatten, som följer förbrukat vatten, och en del för regnvatten, som följer hur stor hårdgjord yta tomten har. Uppdelningen "schafft Anreize für Grundstückseigentümer, Entsiegelungsmaßnahmen zu ergreifen", skriver staden, alltså ger den fastighetsägare incitament att ta bort hårdgjord yta. Vi har inte undersökt hur vanlig modellen är eller om den är ett lagkrav.

Sverige: projekt finns, men vi hittar ingen rörelse

De svenska exempel vi hittat drivs av kommuner och kommunala aktörer, främst på skolgårdar. SVT skrev den 5 augusti 2024 att asfalten skulle rivas upp på sju skolgårdar i Stockholm den sommaren och ersättas med träd och planteringar. Projektet kostar enligt artikeln omkring sex miljoner kronor, och grönskan ska ge svalka. Ett pressmeddelande från det rödgröna styret den 2 september 2025 säger att asfalt ersätts med träd, lekbuskage och klätterställningar på fem skolgårdar sommaren 2025 och att gårdarna ska ge mer svalka och hantera kraftig nederbörd bättre. Det är avsändarens påstående, och vi har inte sett några mätningar.

Malmö stad beskriver Söderkullaskolan som ett pilotprojekt som genomfördes när skolgården ändå skulle byggas om. Områden som tidigare var asfalterade har ersatts med "genomsläppliga ytor, som gräs och grus", träd har planterats i skelettjord och ett stuprör har kopplats bort från ledningsnätet till en torrdamm. Sidan anger varken år, kostnad eller mätvärden och säger bara att man kan se att åtgärderna haft effekt.

Ekostaden Augustenborg i Malmö ses enligt Malmö stad av många som en modell för grön omställning av ett befintligt bostadsområde. Projektet 1998-2005, med Malmö stad, VA-verket i Malmö (VA Syd) och bostadsbolaget MKB som huvudaktörer, byggde ett öppet dagvattensystem mot återkommande källaröversvämningar. Det leder regnvatten från tak och hårdgjorda ytor till dammar, så lösningen bygger på öppna vattenvägar och gröna tak snarare än på att ta bort hårdgjord yta.

I ett reportage från Helsingborg säger ekologen Annika Kruuse att man ibland kan bryta upp en bit asfalt och göra en planteringsbädd, men att det inte blir många hektar av det.

Regler och avgifter

Boverkets sida om hårdgjorda ytor beskriver dem som ytor av "asfalt, plattor, sten eller hårt packat grus" och tar upp hur man kan "utveckla gröna lösningar på hårdgjorda ytor". I den del av sidan som gick att läsa nämns inte att ta bort dem. Naturvårdsverkets konsekvensutredning från den 18 februari 2026 föreslår fyra informativa åtgärder för städer, bland dem vägledning till kommunerna om att differentiera VA-taxan "för att premiera grönytor", med syftet "incitament att minska andelen hårdgjorda ytor". Ett stöd för omvandling av hårdgjorda ytor behandlas som alternativ, men Boverket väljer enligt dokumentet att inte gå vidare med det. Dokumentet innehåller inte orden avasfaltering, avförsegling eller avhårdgöring. Det räknar med 207 urbana ekosystemområden i 151 kommuner, och om undantaget för områden med hög andel grönyta och trädtäckning tillämpas fullt ut omfattas 30 områden i 22 kommuner av kravet på ingen nettoförlust.

I sammanfattningen av regeringens utkast till nationell restaureringsplan saknas uppgifter om de urbana ekosystemområdena, eftersom avgränsningen enligt regeringen behöver analyseras vidare, och hårdgjorda ytor, VA-taxa och dagvatten nämns inte. Vi har läst sammanfattningen men inte hela utkastet.

När det gäller avgifter har vi bara sett enstaka exempel. Kretslopp och vatten i Göteborg föreslår i ett tjänsteutlåtande från den 21 november 2025 inga premier eller taxereduktioner för frivilliga åtgärder på småhus, eftersom kostnaderna för administration och kontroll riskerar att överstiga nyttan, och ser i stället möjligheter i informationskampanjer. Huddinges broschyr från 2013 säger att fastighetsägare som tar hand om sitt dagvatten lokalt kan få reducerad avgift, men vi har inte kontrollerat vad Huddinges taxa säger.

Varför ingen rörelse?

Ingen av källorna förklarar varför en rörelse saknas, så det som följer är vår bedömning och inte ett belägg. Vi sökte på svenska, engelska, norska och finska efter ideella initiativ som tar bort asfalt och hittade inga, men sökresultaten var länklistor utan relevant innehåll och vi kan ha missat något.

  • Kommunerna driver projekten. De svenska exemplen drivs av kommuner och kommunala aktörer, vilket lämnar lite för frivilliga att göra, medan Depave använder volontärer och de nederländska tävlingarna riktar sig till invånarna.
  • Svaga ekonomiska skäl för ägare. Göteborgs förvaltning föreslår ingen avgiftsreduktion, medan Treuchtlingens modell ger ett avgiftsincitament.
  • Mindre regeltryck. Kravet på ingen nettoförlust av grönyta kan gälla så få som 30 av 207 områden, och sammanfattningen av det svenska utkastet nämner inte hårdgjorda ytor. Flandern har ett mål om ingen extra hårdgörning till 2040 och har tagit bort tillståndskravet för att ta bort hårdgjord yta.
  • Annat ramverk. I de svenska texterna vi läst handlar frågan om dagvatten, grönytor och ekosystemtjänster, och ett ord för att ta bort hårdgjord yta saknas.

Vad skulle det kunna heta på svenska?

Vi har inte hittat något etablerat svenskt ord för depaving. Myndigheterna säger "hårdgjord yta", och Naturvårdsverket skriver "hårdgörning" i texten om markdirektivet. Det ger några kandidater:

  • Avasfaltering. Ordagrann översättning som alla förstår. Nackdelen är att det bara nämner asfalt, medan depaving också gäller betong och plattor, och att det låter tekniskt.
  • Avhårdgöring. Följer myndigheternas ord hårdgjord och hårdgörning och omfattar alla material. Flamländska texter använder "verharding" om hårdgörning och "ontharden" och "ontharding" om att ta bort den, och det svenska ordet skulle vara bildat på samma sätt. Nackdelen är att det är tungt och att vi inte hittat det i bruk på svenska.
  • Avförsegling. Motsvarar tyskans Entsiegelung, som Treuchtlingens blad använder. Vi har inte hittat ordet i svenska myndighetstexter om detta.
  • Beskrivande uttryck som "ta bort asfalten" eller "lyfta plattor". Nederländarna valde själva handlingen som namn, tegelwippen, och säger "tegel eruit, plant erin".

Vår bedömning: i fackspråk ligger avhårdgöring närmast myndigheternas ord. En kampanj behöver troligen ett kortare ord eller en mening som beskriver handlingen. Källorna ger inget svar på vilket.

Vad effekten bygger på och vad som begränsar

Det finns tydligast stöd för effekten på vanliga regn. För skyfall är den begränsad, och för värme har vi bara hittat enstaka mätningar från Portland.

Regn. Hans Bäckman på Svenskt Vatten skriver i Stadsbyggnad 2/2018 att de allra flesta regn är relativt små, att de "normala regnen" sugs upp nästan helt i grönytor och att hårdgjorda ytor ger i princip fullständig avrinning efter den första vätningen. Om de första 10 millimetrarna av varje regntillfälle tas om hand minskar årsvolymen dagvatten med storleksordningen 75 procent, och för 15 millimeter är motsvarande siffra 85 procent. Artikeln hänvisar till Svenskt Vattens publikation P110, som vi inte har läst. Vid extrema skyfall blir situationen enligt artikeln helt annorlunda, eftersom marken blir vattenmättad och en planbestämmelse om andel infiltrationsvänlig yta blir "i princip helt överspelad". Vår läsning: depaving hjälper mest vid vanliga regn och ersätter inte planerade lösningar för skyfall.

Grundvatten och källare. Haninges handbok om lokalt omhändertagande av dagvatten skriver att infiltration ger grundvattenbildning och att risken för översvämningar i källare minskar, men att infiltration fungerar sämre i leror och berg. Mälarenergi förklarade 2009 att ledningar dimensioneras för normala regn och att vatten vid skyfall kan tränga in i källare genom golvbrunnar. Enligt häftet kan lokalt omhändertagande minska dagvattenvolymen, men det är en backventil som skyddar fastigheten.

Värme. SMHI skriver att träd ökar avkylningen genom transpiration och att skugga och närhet till parker är värdefulla åtgärder i svenska städer. Sidan anger inga gradvärden för träd och nämner inte asfalt. Den enda mätning av depaving vi hittat är NASA-rapporten ovan.

Hur stort är det? Vår jämförelse: Portlands 33 400 kvadratmeter på 16 år är cirka 3,3 hektar. Med antagandet att en platta är 30 × 30 centimeter, vilket de nederländska källorna inte anger, motsvarar 2,8 miljoner plattor cirka 25 hektar. Enligt VRT hårdgjordes minst 10 hektar per dag i Flandern 2023, så 25 hektar motsvarar ungefär två och en halv dags hårdgörning där. Ingen av källorna visar vad de borttagna ytorna betyder för vattnet.

Hinder. Vi har inte kunnat avgöra om det krävs lov för att ta bort asfalt i Sverige. Köpings kommun anger på sin sida om marklov att lov krävs, inom detaljplan, för bland annat markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet när planen har en skyddsbestämmelse, men nämner inte borttagning av beläggning. Äldre asfalt kan dessutom innehålla tjära. Luleå tekniska universitet skriver att många äldre vägar innehåller tjärasfalt, att stora mängder hanteras som farligt avfall och att det är oklart hur väl proverna representerar asfaltsmassorna. Sidan handlar om vägar, och en gammal skolgård eller parkering har vi inte undersökt. Skötsel är en tredje fråga, som Depave möter med programmet Green Thumbs och som Rewilding Magazine beskriver som svårigheter med bevattning.

Frågor till dig som läser

Arbetar du med dagvatten, stadsplanering, skolgårdar eller fastighetsförvaltning? Berätta gärna:

  • Känner du till svenska projekt där asfalt eller plattor tagits bort för att släppa ner regnvatten, på skolgårdar, i bostadsområden, vid kyrkor eller på företagsområden, och vem drev dem?
  • Finns det kommuner eller VA-bolag där dagvattenavgiften sjunker när en fastighetsägare tar bort hårdgjord yta eller tar hand om regnvattnet på tomten?
  • Vilket svenskt ord skulle du använda för depaving?
  • Har vi missat eller tolkat något fel i källorna?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Tänk på att Siffror och regler kan ändras.

Depave och rörelsen utomlands

Nederländerna och Flandern

EU och andra länder

Sverige

Effekter och hinder