Dagens VA skriver att högre byggnader ställer större krav på stabilt vattentryck. Den här artikeln är en sammanställning av vad regler, rättsfall och kommunala handlingar säger om hur högt det allmänna nätet når, och vem som ansvarar när trycket inte räcker.

Dagens VA publicerade den 14 oktober 2026 artikeln "Högre byggnader ställer större krav på stabilt vattentryck", skriven av Tilly Österholm. Den tar upp tre saker: att tryckstegringssystem kan anpassa kapaciteten efter hur mycket vatten som efterfrågas, att flera pumpar kan samverka så att försörjningen fungerar även när en pump servas, och att styrningen kan sitta i pumparna i stället för i en central enhet.

Artikeln citerar en enda person, Jonas Norén, Sales Engineer CBS på Grundfos, och lyfter fram Grundfos produkt Hydro Multi-E som exempel. Så perspektivet är tillverkarens. Artikeln anger ingen byggnadshöjd eller något antal våningar och nämner inga lagar, normer eller myndigheter. Därför har vi letat efter svar på det den lämnar öppet: hur högt når det allmänna nätet, och när måste en fastighet ordna egna pumpar? Varje uppgift nedan anges med sin källa, och våra egna tolkningar är markerade.

Hur högt når nätet?

Vi har inte hittat någon nationell regel som anger hur många våningar det allmänna nätet ska nå. Trycket beror på varje huvudmans ledningsnät, som ofta är indelat i tryckzoner. I en dom från Mark- och miljööverdomstolen 2018 återges Stockholm Vattens uppgift att trycknivån i normalzonen i innerstaden normalt ligger på 50 till 66 mvp, beroende på marknivå.

Så mäts trycket

Trycket anges ofta i meter vattenpelare (mvp), där 10 mvp motsvarar ungefär 1 bar. Domen använder också begreppet trycknivå, alltså den höjd över ett nollplan som trycket i ledningen motsvarar. Skillnaden mellan trycknivån och husets högsta tappställe är det tryck som finns kvar högst upp i huset, före tryckförluster.

Rekommendationen på 15 meter

Domen återger en rekommendation i VAV P83: trycknivån bör inte understiga 15 mvp över högsta tappställe i den anslutna fastigheten, och det bör gälla 99 procent av tiden. Enligt Stockholm Vatten är tryckförlusten inräknad. Det är en rekommendation och inte en lag. VA-nämnden har i ett beslut från 2003 noterat att VAV:s anvisningar inte är bindande.

Vad det blir i våningar

Stockholm Vatten räknade i målet med en enkel formel: trycket i ledningen ska nå kranen högst upp och ha 15 meter kvar där. Formeln räknar med 2,8 meter per våning och ett tillägg på 3 meter. Det ger ungefär så här högt tryck vid markytan:

  • 5 våningar: 29 mvp
  • 10 våningar: 43 mvp
  • 16 våningar: 60 mvp

Det är vår egen överslagsräkning och ingen officiell tabell. Verkliga hus kan avvika eftersom våningshöjden varierar.

Ett rättsfall från Stockholm

Målet gällde ett hus med fem våningsplan. Enligt Stockholm Vattens beräkningar låg trycknivån i bolagets ledning på 55,62 till 59,48 mvp räknat från nollplanet. Husets högsta tappställe låg cirka 47,25 meter över nollplanet, enligt en mätning som fastighetsägaren lämnat in. Mark- och miljööverdomstolen, som är en del av Svea hovrätt, räknade ut att trycket vid tappstället som lägst skulle vara 8,37 mvp om man bortser från tryckförluster. Med de tryckförluster som vattenmätare och vanliga installationer ger skulle trycket vid vissa tidpunkter, utan pump, vara nära 0 mvp. Något tryck hade inte mätts vid tappstället. Domstolen kom fram till att trycket i bolagets ledning fick anses ha varit för lågt för att anläggningen skulle anses ändamålsenlig.

Enligt Stockholm Vattens formel krävdes 55 mvp, vilket trycknivån uppfyllde. Domstolen utgick i stället från den höjd på högsta tappstället som fastighetsägarens mätning visade.

Ett exempel från Göteborg

Göteborgs Kretslopp och vatten skriver i ett tjänsteutlåtande från 13 februari 2023 att ett planområde i Högsbo med cirka 1 900 planerade bostäder kräver högre tryck än den befintliga lågzonen kan leverera. Med en tryckstegringsstation tas området in i Kaverös högzon, och då kan trycksatt vatten upp till nio våningar säkerställas. De planerade 16-våningshusen måste ändå tryckstegras ytterligare privat. Utlåtandet anger inget tryck i bar eller mvp.

Nämnden beslutade den 16 mars 2023 att utgifterna får uppgå till högst 28,5 miljoner kronor.

Varför höjs inte trycket bara?

Ett högre tryck i nätet hjälper de högt belägna husen men belastar alla andra. Enligt VA-nämndens beslut från 2003 bör trycknivån i förbindelsepunkten enligt VAV P83 inte överstiga 700 kPa, alltså 7 bar. I Hässelby villastad i Stockholm höjde Stockholm Vatten 1997 trycket i ett större område, eftersom trycket enligt bolaget hade hamnat under rekommenderade värden för de högst belägna fastigheterna. En samfällighets ledningar skadades, och VA-nämnden beslutade 2003 att bolaget skulle betala 367 374 kronor i skadestånd, eftersom det inte i tillräcklig utsträckning hade utrett konsekvenserna av tryckhöjningen i förväg.

Vem ansvarar och betalar?

Vad lagen och ABVA säger

Enligt lagen om allmänna vattentjänster bestämmer huvudmannen en förbindelsepunkt för varje fastighet, som regel i fastighetens omedelbara närhet (12 §). Huvudmannen ska ordna de anordningar som behövs för att va-anläggningen ska kunna fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet (13 §). Pumpar och andra särskilda anordningar som behövs på en fastighet på grund av den allmänna va-anläggningens konstruktion eller utförande ska huvudmannen ordna (19 §). Fastighetsägaren ska då upplåta utrymme, sköta och skydda anordningen och vid behov svara för elförsörjningen (20 §).

Flera huvudmäns allmänna bestämmelser, ABVA, lovar inget visst tryck. Mälarenergis ABVA för Västerås säger att huvudmannen "garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras", och Sundbybergs bestämmelser från 2016 har samma formulering. Eskilstunas information till fastighetsägare från 2015 säger dessutom att en anordning för tryckstegring som bara behövs för en eller några få fastigheter bekostas av fastighetsägaren, om inte huvudmannen bestämt annat.

Vad domstolen och VA-nämnden har sagt

Mark- och miljööverdomstolen skriver i domen från 2018 att pumpar som bara behövs för enstaka fastigheter normalt inte omfattas av huvudmannens ansvar och att fastighetsägaren vanligtvis bekostar dem. Om behovet beror på att den allmänna anläggningen har fått en olämplig utformning har huvudmannen ansetts behöva stå för anordningen. Huvudmannen har bevisbördan för att anläggningen fyller sitt ändamål.

Rekommendationen i VAV P83 har enligt domen en fotnot om att kravet inte gäller när det är fråga om att försörja enstaka höga eller särskilt högt belägna byggnader. Domstolen ansåg att undantaget inte var tillämpligt i målet. Fastighetsägaren fick delvis rätt: ett skadestånd på cirka 23 000 kronor för elkostnaden för pumpen, räknat från maj 2013 då bolaget underrättades om det otjänliga trycket, drogs av från bolagets krav på VA-avgifter.

VA-nämnden har kommit till samma slutsats tidigare. I ett mål från Kiruna 1997 gällde det en byggnad med två våningar och vind, och nämnden skrev att för tryckstegringsåtgärder i den egna installationen svarar normalt fastighetsägaren, även när trycket i förbindelsepunkten är godtagbart. I ett fall som Svenskt Vatten har refererat yrkade två bostadsrättsföreningar ersättning för en tryckstegringsstation med stöd av 19 §. Nämnden avslog yrkandet, eftersom stationen behövdes för två högt belägna fastigheter och behovet inte berodde på något i den allmänna anläggningen.

Vår tolkning

Det här är vår tolkning och ingen juridisk rådgivning. Det avgörande verkar vara varför trycket inte räcker. Om huset ligger så högt, eller är så högt, att det behöver mer tryck än nätet normalt ger, är pumpen oftast ägarens sak. Om trycket i ledningen är lägre än vad huvudmannen borde kunna leverera, eller om bristen beror på hur den allmänna anläggningen har byggts, kan ansvaret ligga hos huvudmannen.

Brandskydd är en egen fråga

Höga hus har också en pumpfråga som inte gäller kranvattnet utan släckvattnet till räddningstjänsten. Den styrs av brandskyddsreglerna, som räknar i meter byggnadshöjd. Stigarledningar är vattenledningar i trapphus som ger räddningstjänsten tillgång till släckvatten.

Räddningstjänsten Storgöteborgs råd och anvisning 120, beslutad den 14 oktober 2021, återger Boverkets byggregler (BBR 5:733): i byggnader med en byggnadshöjd över 24 meter ska tillgången till släckvatten säkerställas. Upp till 40 meter kan stigarledningarna vara manuella torra ledningar utan egen vattenkälla. Över 40 meter bör de vara trycksatta, med ett arbetstryck vid uttaget på 0,8 till 1,2 MPa och 300 liter per minut för varje strålrör. För trycksatta stigarledningar nämner dokumentet bland annat två automatiska pumpar, där den ena tar över om den andra slutar fungera. Det framgår också av Svenska Brandskyddsföreningens regler SBF 504.

Storstockholms brandförsvars vägledning VL2014-08 gäller byggnader med fler än tio våningsplan. För byggnader över 40 meter anser brandförsvaret att stigarledningarna ska ha vattenförsörjning via egen vattenservis och vara vattenfyllda. Vägledningen säger också att redundanta pumpar bör finnas i byggnaden och att systemets funktion inte får påverkas av elbortfall.

Storgöteborg skriver dessutom att kontakt ska tas med det kommunala vattenverket när trycksatta stigarledningar projekteras, för att säkerställa att det allmänna ledningsnätet kan ge dimensionerande tryck och flöde. Båda dokumenten är räddningstjänsternas vägledning, och Storgöteborg skriver att lagstiftning alltid är styrande.

Vår jämförelse: 0,8 till 1,2 MPa är 8 till 12 bar, vilket är mer än de 7 bar som VAV rekommenderar som högsta nivå i förbindelsepunkten. Det förklarar varför trycksatta stigarledningar behöver egna pumpar, men förklaringen är vår och inget dokumenten säger.

Vad vet vi inte?

Det här går inte att besvara med de källor vi har läst:

  • Var gränsen går. Vi har inte hittat någon regel som anger vid vilken våning en fastighet måste ordna egna pumpar för kranvattnet. Våningstalen ovan är vår överslagsräkning, och verkliga hus kan avvika.
  • Vad P83 egentligen säger. Vi har inte läst VAV P83 själva. Siffrorna 15 mvp och 700 kPa kommer från domen och från VA-nämndens beslut, och VA-nämnden daterar P83 till mars 2001.
  • Varför siffrorna skiljer sig. I Hässelbyfallet uppgav Stockholm Vatten att bolagets rekommenderade värde vid förbindelsepunkten ändrades från 15 till 20 mvp över högsta tappställe under 1990-talet. P83 anger enligt domen 15 mvp. Varför det skiljer vet vi inte.
  • Hur bindande rekommendationen är. VA-nämnden skrev 2003 att VAV:s anvisningar inte är bindande men torde i regel följas av huvudmännen. Mark- och miljööverdomstolen tog inte uttryckligen ställning till frågan.
  • Hur det gick i Göteborg. Tjänsteutlåtandet planerade genomförandet av tryckstegringsstationen från tredje kvartalet 2023 till första kvartalet 2025. Vi har inte hittat någon uppgift om hur det gick.
  • Hur vanligt det är. Vi har inte hittat någon sammanställning av vilket tryck olika huvudmän normalt levererar eller hur många byggnader som har egna pumpar. ABVA-citaten kommer från Västerås, Sundbyberg och Eskilstuna, och andra huvudmän kan ha andra formuleringar.
  • Vad BBR säger själv. Uppgifterna om BBR kommer från två räddningstjänsters dokument, inte från BBR:s egen text.
  • Vad tillverkaren kan visa. Dagens VA anger att syftet med systemen är att hålla ett stabilt tryck och minska energianvändning och slitage, men redovisar inga mätningar eller siffror. Vi har inte kunnat kontrollera det.

Frågor till dig som läser

Har du erfarenhet av tryck och pumpar i höga hus? Berätta gärna:

  • Vilket tryck levererar din huvudman normalt i förbindelsepunkten, och hur anges det i era handlingar?
  • Vid vilken höjd brukar ni säga att pumpen är fastighetsägarens sak, och var står det?
  • Har du varit med om en tvist om tryck och pumpar, och hur löstes den?
  • Har vi missat eller tolkat något fel i källorna?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Siffror och rutiner kan ändras.

Artikeln som väckte frågan

Lag och rättsfall

Huvudmännens bestämmelser och exempel

Brandskydd