En rinnande toalett kan läcka upp till 1 000 liter vatten per dygn, nästan dubbelt så mycket som en familj på fyra personer använder om man räknar med snittet 140 liter per person och dygn.

Artikeln börjar om hemmet: vad som gör skillnad, hur du hittar en dold läcka och vad den kostar. Därefter går vi igenom industrin och hur en kommun kan nå ut på evenemang och i skolor.

Det är en praktisk genomgång för dig som vill hålla nere vattenförbrukningen hemma och för dig som arbetar med VA i en kommun eller ett VA-bolag. Siffrorna kommer från VA-organisationer, Svenskt Vatten, SCB och RISE, och flera av dem är uppskattningar. Där jag har räknat själv står det.

Spara vatten hemma: vad gör skillnad?

Svenskt Vatten uppskattar i en rapport från maj 2022 den direkta vattenanvändningen till 140 liter per person och dygn, som ett snitt över en längre period. Fördelningen är ungefär 60 liter till personlig hygien, 30 till toalettspolning, 15 till disk, 15 till tvätt, 10 till mat och dryck och 10 till övrigt. Badrummet och toaletten står alltså för det mesta.

Vi tror gärna att vi redan sparar. I en pilotstudie för Svenskt Vatten i fyra kommuner 2022 skattade hushållen sin användning till i median 50 liter per person och dygn, medan landets snitt är 130 till 140 liter. Enkäten hade låg svarsfrekvens, men skillnaden tyder på att man lätt underskattar sin egen förbrukning.

Tipsen är i stort sett desamma i alla källor jag läste. Siffrorna visar vad som är värt mest:

  • Stäng kranen när du borstar tänderna eller rakar dig. En rinnande kran förbrukar upp till 6 liter i minuten enligt NSVA:s blad med vattensmarta tips. Göteborg räknar med att en familj på fyra sparar 100 liter på en dag.
  • Duscha i stället för att bada. Tre minuters dusch går åt 36 liter, medan ett badkar rymmer 150 liter enligt Göteborg. Ett informationsblad på Essunga kommuns webbplats anger cirka 200 liter. Ett snålspolande duschmunstycke kan enligt NSVA halvera vattenmängden.
  • Diska inte under rinnande vatten. Tre minuters sköljning går åt 18 liter enligt Sundsvalls VA-organisation. Kör bara fulla disk- och tvättmaskiner.
  • Ställ en kanna i kylen i stället för att låta kranen rinna tills vattnet är kallt.
  • Vattna och fyll pool med eftertanke. En vattenslang kan förbruka upp till 1 000 liter i timmen. Regnvatten från en tunna och vattning med kanna på morgonen eller kvällen minskar förbrukningen. I pilotstudien hade poolhushåll i Tingsryd ungefär tre gånger så hög förbrukning som övriga, men urvalet var litet.

Vad kostar åtgärderna?

En rapport från 2020 av Ecoloop och WRS för Uppsala kommun, Uppsala Vatten, Östhammars kommun och Tierps kommun uppskattar vad olika åtgärder sparar och kostar i hushåll i enfamiljshus. Besparingen gäller per person och dygn, och kostnaden är en installationskostnad:

  • Kranar och munstycken: cirka 15 liter för ungefär 600 kronor.
  • Toaletten: cirka 16 liter för ungefär 2 400 kronor.
  • Disk- och tvättmaskin: cirka 10 liter tillsammans för ungefär 31 500 kronor.

Tillsammans sparar åtgärderna cirka 41 liter per person och dygn, 29 procent av förbrukningen, för ungefär 34 500 kronor. Min slutsats av tabellen är att kranar, munstycken och toalett står för det mesta av besparingen till ungefär en tiondel av kostnaden.

Vad kostar en läckande kran eller toalett?

Kostnaden räknas så: liter per dygn × 365 ÷ 1 000 × priset per kubikmeter. Jag räknar med 55,93 kronor per kubikmeter, som är priset i ett blad från Nacka vatten och avfall. Bladet anger inget årtal för priset, och priset skiljer sig mellan kommuner, så sätt in ert eget.

Så mycket vatten läcker ut enligt källorna:

  • Droppande kran: 25 till 800 liter per dygn enligt Sundsvalls VA-organisation, 55 liter per dygn enligt Göteborg och upp till 40 000 liter per år enligt Essunga-bladet. Spridningen beror på hur kraftigt det droppar.
  • Rinnande toalett: 200 till 1 000 liter per dygn enligt Sundsvall och cirka 300 000 liter per år enligt NSVA.

Med 55,93 kronor per kubikmeter blir det, enligt min egen beräkning:

  • Droppande kran, 55 liter per dygn: cirka 20 kubikmeter och 1 120 kronor per år.
  • Droppande kran, 25 till 800 liter per dygn: cirka 510 till 16 330 kronor per år.
  • Rinnande toalett, 200 till 1 000 liter per dygn: cirka 4 080 till 20 410 kronor per år.
  • Rinnande toalett, 300 000 liter per år: cirka 16 780 kronor per år.

Det som gör läckor dyra är att de pågår dygnet runt.

Så hittar du en dold läcka

Stockholm Vatten och Avfall beskriver ett test med vattenmätaren. Stäng alla kranar i huset och lyssna vid mätaren. Hörs ett tydligt susande, eller fortsätter mätarens lilla tandade hjul att rotera, kan det finnas en läcka. Stäng sedan ventilerna vid mätaren. Upphör susandet finns läckan troligen inne i huset, och då ska du kontrollera kranar, toalettstolar och varmvattenberedare. Fortsätter susandet men hjulet stannar kan läckan finnas före mätaren, och då ska du kontakta VA-organisationen. Enligt sidan förutsätter testet att vattenledningen är av metall. Gästrike Vatten tipsar också om att jämföra mätarställningen med den preliminära förbrukningen på fakturan.

Har du haft en dold läcka kan du hos NSVA ansöka om en reduktion av avgiften. Rutinerna skiljer sig mellan VA-organisationer, så fråga din egen.

Vattenbesparing i industrin

Industrin är Sveriges största vattenanvändare. Enligt SCB använde den 1 551 miljoner kubikmeter sötvatten 2020, cirka 61 procent av all sötvattenanvändning, medan hushållen stod för 568 miljoner kubikmeter, drygt 22 procent. Massa och papper, kemi samt stål och metall står enligt SCB:s uppgifter från 2015 för cirka 76 procent av industrins vattenuttag.

Det mesta vattnet tar industrin ur egna täkter. Enligt dokumentet Samhällen byggs av vatten på Svenskt Vattens webbplats, med SCB som källa, kommer endast 3 procent av industrins vattenanvändning från de kommunala VA-systemen. Av vattnet som når slutkund går enligt en Svenskt Vatten-rapport om kommunala verksamheter, med SCB 2022 som källa, 11 procent till industri. För en enskild kommun kan bilden vara en annan. I Kalmar står industrier och andra verksamheter för cirka 35 procent av dricksvattnet, och i Tingsryd går hälften av vattnet från vattenverket till en lokal industri, enligt pilotstudien ovan. I Tingsryd har vattenverket nått både sin tekniska kapacitet och uttagsgränsen i tillståndet.

Vad kan industrin göra?

RISE forskar om industrins vattenanvändning och beskriver flera steg:

  • Kartlägg och mät. Skaffa kunskap om vattenanvändning och risker, gärna tillsammans med energi och kostnader, och överväg onlinemätare i delprocesserna.
  • Återanvänd. Återcirkulera vattnet eller använd avloppsvattnet igen innan det släpps ut, om föroreningar och sedimentation går att hantera.
  • Se er som del av ett kretslopp. Överför till exempel värmt avloppsvatten till en annan användare.
  • Sätt mål. Minska användningen av färskvatten och räkna om besparingen i pengar.

Lägre vattenanvändning ger enligt RISE också lägre energiåtgång för pumpar och reningsverk.

Hur mycket går det att spara?

RISE-rapporten När vattentillgången brister från 2019 bedömer, utifrån exempel från bland annat massa och papper, textil, kemi och livsmedel, att tekniska åtgärder som mer återvinning och ändrade processer kan ge besparingar på mellan 15 och 90 procent. Spannet är så stort att det mest visar att potentialen skiljer sig mellan verksamheter. Enligt ett RISE-projekt använder svensk industri mer vatten än motsvarande företag i södra Europa, vilket tyder på goda möjligheter att effektivisera. Kraven på vattnet skiljer sig mellan branscher. I dokumentet "Samhällen byggs av vatten" står det att livsmedelsindustrin behandlar vatten som en del av livsmedelssäkerheten, vilket innebär att minsta variation i kvaliteten kan leda till produktionsstopp. Dokumentet säger inte vad det betyder för återanvändning, men min tolkning är att en livsmedelsproducent behöver en stabil och kontrollerad vattenkvalitet innan den byter vattenkälla.

Vad kan en VA-organisation göra?

Jag har inte hittat någon utvärdering av hur VA-organisationer arbetar med industrikunder, och RISE:s sidor ger varken företagsexempel eller uppmätta besparingar. Det närmaste jag hittade är Uppsala Vatten, som våren 2022 skickade en enkät till sina verksamhetskunder om tekniskt vatten, alltså vatten av annan kvalitet än dricksvatten. Enligt rapporten om kommunala verksamheter, som nämns ovan, var drivkrafterna miljö, ekonomi och vattenbesparing, och hindren bland annat kvalitetskrav och risk för driftstörningar.

Själv har jag provat ett enkelt grepp. Jag tog fram en lista på kommunens tio största vattenförbrukare och besökte dem, med siffror på vad vattnet kostade just det företaget.

Två av företagen använde dricksvatten för kylning. I båda fabrikerna bildades så mycket kondens på ledningarna in att det droppade från dem, och det var det höga flödet som orsakade kondensen. Jag besökte företagen med några veckors mellanrum, och i samtalen med cheferna blev båda mycket förvånade över vad de betalade för vattnet.

Det första företaget köpte inom tre till fyra månader in en kylanläggning för över en miljon kronor. Investeringen skulle löna sig på relativt kort tid.

Det andra företaget flyttade till nya lokaler och byggde om på det nya stället inom ett år, med en helt annan lösning för kylningen. Hur den såg ut minns jag inte, men den använde inte rent dricksvatten.

Det är bara två företag, och jag vet inte hur stor del samtalen hade i besluten. Exemplen visar ändå att kylning med dricksvatten är värt att leta efter hos de stora kunderna.

Så här kan du räkna på ett kylflöde, enligt min egen beräkning: varje liter per sekund som rinner dygnet runt blir drygt 31 500 kubikmeter per år, och med de 55,93 kronor per kubikmeter som används ovan cirka 1,76 miljoner kronor. Taxan för en stor kund kan se annorlunda ut, så räkna med företagets egen taxa och uppmätta flöde.

Mina förslag bygger på källorna och på besöken. Jag har inte hittat något som visar att de fungerar, och två besök räcker inte som bevis:

  • Börja med de största kunderna. Ta fram en lista, till exempel de tio största, och besök dem.
  • Ta med vad vattnet kostar företaget. I mina besök blev cheferna förvånade över vad de betalade.
  • Titta efter dricksvatten som används till kylning. I mina besök syntes det på kondensen på ledningarna.
  • Fråga vilka processer som behöver dricksvatten, som Uppsala Vatten gjorde om tekniskt vatten.
  • Använd RISE:s steg som utgångspunkt. Kartläggning, mätning och mål går att göra tillsammans med kunden.

Så kan kommunen nå ut: evenemang och skolbesök

Jag har hittat flera exempel på hur kommuner och VA-organisationer pratar om vatten med invånare, men få utvärderingar. Förslagen sist i avsnittet är min tolkning.

Vad en pilotstudie visade

En rapport från Svenskt Vatten, Vattenbesparing och kommunikation, av Ecoloop och KTH följde kommunikationsinsatser i Tingsryd, Kalmar, Värmdö och Håbo från maj till augusti 2022. Insatserna var bland annat informationsbrev, kampanjer i sociala medier, personliga brev med veckograf och skärmar i skolor som visade skolans vattenanvändning. Det gick inte att se någon tydlig effekt på förbrukningen. I Håbo syntes en effekt, men den kopplades främst till en trycksänkning och inte till kommunikationen. Studien var liten, med 12 till 21 mätta hushåll per område, utan kontrollerad försöksdesign och med en kort mätperiod, så den visar inte att kommunikation saknar effekt. Rapporten rekommenderar mer interaktiva insatser, längre uppföljning och att rikta insatserna mot stora poster som pool och bevattning.

På evenemang och i kampanjer

  • Karlstad, Världstoalettdagen 2019. Kommunens VA-experter fanns på plats i Mitt i city och delade ut material och pedalhinkar som gör det lättare att spola rätt. Budskapet var "Det ska vara lätt att spola rätt". Det står i kommunens pressmeddelande.
  • Svenskt Vatten, nationellt koncept. Det lanserades i maj 2021 och riktar sig främst till allmänheten, med vardagstips och budskap för kritiska lägen med bevattningsförbud. Enligt sidan har 140 kommuner och VA-organisationer anslutit sig.

I skolan

  • VA SYD:s Kretseum. Enligt ett pressmeddelande från 2016 erbjöds studiebesök på Kretseum för årskurs 6 till 9 och på avloppsreningsverk för årskurs 4 till 9, och en Kretsloppstävling för årskurs 4 till 9 inför Världsvattendagen den 22 mars med Svenskt Vattens utbildningsmaterial: fakta, experiment och en frågesport. Jag har inte kontrollerat om upplägget ser likadant ut senare.
  • Klass 4a på reningsverket. Linköpings universitet beskriver i Teknik tillsammans ett besök där en medarbetare berättade om reningsprocessen, eleverna arbetade i grupper med att para ihop ord och begrepp om rening och klassen gick runt på området. Eleverna fick bland annat veta att ett par jeans kräver cirka 10 000 liter vatten att tillverka.

Så kan ett upplägg se ut

Det här är mina förslag, byggda på exemplen och pilotstudien. Jag har inte hittat något som visar att de fungerar bättre än andra upplägg.

  • Gör vattnet synligt. Låt besökarna hålla en mätkanna under en kran eller ett duschmunstycke och se litersiffran. Göteborgs siffra för tre minuters dusch, 36 liter, är ett bra exempel att jämföra med. Världsvattendagen den 22 mars och Världstoalettdagen den 19 november, som förekommer i exemplen, är tillfällen att göra det.
  • Dela ut något besökaren kan ta med hem. Ett snålspolande duschmunstycke, som enligt NSVA kan halvera vattenmängden, är ett exempel.
  • Ta med de stora posterna. Pilotstudien pekar på att pool och bevattning kan styra den totala förbrukningen. Fråga besökarna hur de vattnar och fyller poolen.
  • Följ upp över längre tid. Pilotstudiens mätperiod var kort. Följ förbrukningen i området före och efter, över en hel säsong, så att nästa insats kan jämföras med den förra.

Frågor till dig som läser

Jag vill veta vad som fungerar i praktiken. Berätta gärna:

  • Hur pratar ni med invånare om vatten, på evenemang, i skolor eller på annat sätt, och vad har fungerat?
  • Har ni mätt effekten, till exempel på förbrukningen?
  • Hur arbetar ni med era största vattenkunder i industrin, och används tekniskt vatten?
  • Hur hanterar ni avgiften när en kund har en dold läcka?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Siffror och rutiner kan ändras.

Spara vatten hemma, läckor och kostnad

Industrin

Kommuner och skolor