Vad betyder begreppen inom VA? Här förklaras ord om dricksvatten, spillvatten, dagvatten, ledningar, pumpar, avloppsrening och entreprenad på svenska.
Sök och filtrera
Sök på ord, förkortning, engelsk term eller synonym, eller filtrera på kategori och bokstav. Klicka på en bild för att förstora den. Vill du föreslå ett nytt ord eller en ändring behöver du vara inloggad. Förslagen granskas innan de visas.
Utskriven från vakonsult.com
Inga träffar.
A
AB 04
Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Standardavtalsvillkor som används vid utförandeentreprenader.
Engelsk term:general conditions for building and civil works contracts
Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag avseende byggnads-, anläggnings- och installationsverksamhet. Används vid upphandling av konsulter som projektörer och byggledare.
Engelsk term:general conditions for consultancy services
Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Används när entreprenören också ansvarar för projekteringen.
Engelsk term:general conditions for design-build contracts
Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Kommunens föreskrifter om vad som får släppas ut, hur anslutning går till och vilka skyldigheter fastighetsägaren och huvudmannen har.
Engelsk term:general conditions for use of public water and sewerage facilities
Synonymer: Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
Formellt erkännande av att ett laboratorium eller kontrollorgan är kompetent att utföra vissa mätningar eller kontroller. I Sverige görs det av Swedac.
Poröst kolmaterial med mycket stor inre yta som adsorberar organiska ämnen. Används i filter för att ta bort smak, lukt och vissa föroreningar, bland annat PFAS.
Biologisk reningsprocess där mikroorganismer i form av slamflockor hålls svävande i en luftad bassäng. Flockorna avskiljs sedan i en eftersedimentering och en del leds tillbaka till bassängen.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Processen styrs till stor del av slamåldern, alltså hur länge slammet i genomsnitt stannar i systemet. Den beräknas som slammängden i bassängen (volym × slamhalt) delat med den slammängd som tas ut per dygn, som överskottsslam och med utgående vatten. Exempel: 5 000 m³ med slamhalten 3 kg/m³ ger 15 000 kg slam, och vid ett uttag på 1 500 kg per dygn blir slamåldern 10 dygn. Bakterierna som omvandlar ammonium till nitrat (nitrifikation) växer långsamt, så kväverening kräver längre slamålder än enbart nedbrytning av organiskt material, och ännu längre när vattnet är kallt.
Returslam pumpas tillbaka för att hålla slamhalten uppe, och överskottsslam tas ut för att styra slamåldern. Ett vanligt driftproblem är slam som sedimenterar dåligt, ofta på grund av trådformiga bakterier. Det mäts med slamvolymindex (SVI): slamvolymen efter 30 minuters sedimentering (ml per liter) delat med slamhalten (g per liter), alltså ml/g. Högt SVI ger risk att slam följer med utgående vatten.
Genomsläppligt lager av jord eller berg under mark, till exempel sand, grus eller sprickigt berg, där grundvatten kan strömma och tas ut. Akviferer är viktiga för dricksvattenförsörjning.
VA-anläggning som en huvudman ordnat för att försörja ett större sammanhang av fastigheter inom ett verksamhetsområde. Omfattas av lagen om allmänna vattentjänster.
Referensverk från Svensk Byggtjänst som beskriver kvalitetskrav, material och arbetsutförande för anläggningsarbeten, inklusive ledningsarbeten för VA. Kompletteras av RA (råd och anvisningar) och MER (mät- och ersättningsregler). En ny generation ges ut vart tredje år, senast AMA Anläggning 26 i maj 2026.
Kväveförening (NH4+) som finns i avloppsvatten och som omvandlas till nitrat vid nitrifikation. I dricksvatten kan förhöjda halter tyda på påverkan från avlopp eller naturgödsel, men ammonium förekommer också naturligt i grundvatten med mycket järn och humus. Det kan ge nitritbildning, särskilt i filter och långa ledningsnät. Gränsvärdet för ammonium i dricksvatten är 0,50 mg/l.
Biologisk process där bakterier omvandlar ammonium och nitrit till kvävgas utan syre och utan tillförsel av organiskt kol. Tillsammans med ett luftat steg som först bildar nitrit används den för kväverening, framför allt av varmt och kväverikt rejektvatten från slamavvattning. Jämfört med nitrifikation och denitrifikation sparas luftning och extern kolkälla, men processen är svår att tillämpa i reningsverkets kallare och mer utspädda huvudflöde.
Engelsk term:anammox (anaerobic ammonium oxidation)
Dokument som beskriver hur arbetsmiljön ska ordnas under byggarbetet, till exempel risker, skydd och ansvar. Ska upprättas för bygg- och anläggningsarbeten.
Blandning av bitumen och stenmaterial som läggs ut och packas till ett bundet lager i vägar och gator. Bitumen är ett mörkt bindemedel som oftast framställs genom raffinering av petroleum. Asfalt används i bland annat slitlager, bindlager och bärlager.
Samlingsbegrepp för förorenat vatten som leds bort. Enligt miljöbalken (9 kap. 2 §) avses spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan när det inte görs för en viss fastighets räkning och vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Dagvatten är därför avloppsvatten i miljöbalkens mening bara i vissa fall.
EU:s omarbetade direktiv (EU) 2024/3019 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Det trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersätter direktiv 91/271/EEG. Direktivet skärper bland annat kraven på rening av fosfor och kväve, inför avancerad rening (kvartär rening) av mikroföroreningar som läkemedelsrester och ett utökat producentansvar. Det ska genomföras i svensk rätt, och Naturvårdsverket har regeringsuppdrag att ta fram underlag och förslag.
Engelsk term:Urban Wastewater Treatment Directive (recast)
Ventilation av fastighetens avloppssystem genom en luftledning, ofta dragen upp över taket. Den jämnar ut tryckvariationer i avloppsledningen, förhindrar att vattenlås sugs tomma och minskar luktproblem.
Ventil som helt stänger eller öppnar flödet i en ledning, till exempel kilslidsventil eller spjällventil. Används för att dela upp nätet vid reparationer.
Ventil på en avloppsledning i fastigheten som skyddar mot att avloppsvatten trycks tillbaka in i huset, till exempel vid översvämning i huvudledningen.
Engelsk term:backwater valve
Synonymer: Avloppsbackventil, Backslagsventil för avlopp
Enhet för tryck. 1 bar är 100 000 Pa (100 kPa), cirka 10 meter vattenpelare och ungefär lika med lufttrycket vid jordytan. Används ofta för tryck i vattenledningar och pumpar, till exempel i tryckklasser som PN 10.
Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) respektive för utförande (BAS-U). Utses av byggherren för att samordna arbetsmiljön i ett projekt.
Engelsk term:Construction health and safety coordinator
Energiekvation för strömmande vätska som säger att summan av lägesenergi, tryckenergi och rörelseenergi, med korrektion för förluster, är konstant längs en strömlinje.
Lager mellan slitlager och bärlager i en väg- eller gatukonstruktion. Det fungerar som övergång när skillnaden mellan lagren är stor, jämnar ut ojämnheter i bärlagret och minskar risken för sprickbildning. Är ofta av asfalt.
En anläggning eller bädd med biologiskt material där mikroorganismer bryter ner organiska ämnen och föroreningar i vatten eller gaser.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Biofilter används ofta i avloppsreningsverk och enskilda avlopp för sekundär rening, där en biohud av mikroorganismer bryter ner lösta organiska föreningar när vattnet passerar genom ett bärarmaterial.
Biologisk rening av fosfor där särskilda bakterier tar upp mer fosfor än de behöver för sin tillväxt. Processen kräver en syrefri (anaerob) zon där bakterierna tar upp lättnedbrytbart organiskt material, följt av en luftad zon, och nitrat får inte störa den syrefria zonen. Fosforn lämnar processen med överskottsslammet. Metoden kan minska behovet av fällningskemikalier, men kemisk fällning är den vanligaste metoden i Sverige.
Engelsk term:enhanced biological phosphorus removal (EBPR)
Biologisk syreförbrukning. Mått på hur mycket syre mikroorganismer förbrukar för att bryta ned organiskt material i vattnet under en viss tid, i Sverige oftast sju dygn (BOD7).
Uttagspunkt på vattenledningsnätet för brandvatten. Används även för spolning av ledningar. I Sverige är de vanligast placerade under marken med ett lock i gatan.
Avsiktligt utsläpp av avloppsvatten, vanligen utspätt, från ledningsnät eller reningsverk när kapaciteten överskrids. Sker via ett bräddavlopp till recipient eller ledningsnät.
Engelsk term:overflow; combined sewer overflow (CSO)
Orenat eller delvis renat spillvatten och dagvatten som avleds direkt till recipient vid tillfällig överbelastning av ledningsnät eller reningsverk.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Bräddning sker normalt vid kraftiga regn eller skyfall när flödet överstiger kapaciteten i ledningar eller reningsverk, för att förhindra källaröversvämningar och mekaniska skador.
Handling som visar hur ett byggobjekt ska utföras, till exempel ritningar, tekniska beskrivningar och mängdförteckningar, och som ligger till grund för byggandet.
Klassning av en väg eller gata som anger hur tunga fordon som får köra där, uttryckt som högsta tillåtna bruttovikt, axeltryck och boggitryck. Det finns fyra klasser, BK1–BK4. Allmänna vägar tillhör normalt BK1 om inget annat har föreskrivits, och väghållaren kan besluta om en annan klass.
Lager under slitlagret (och bindlagret) som fördelar trafiklasten ner till förstärkningslagret. Kan vara bundet, till exempel bitumenbundet (asfalt) eller cementbundet, eller obundet av krossat material. Högtrafikerade vägar har oftast både bundet och obundet bärlager.
Samband som används för att bestämma friktionsfaktorn i Darcy-Weisbachs formel vid turbulent strömning med hänsyn till rörets råhet och Reynolds tal. Måste lösas iterativt.
Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor, tak och mark. Kan innehålla föroreningar från trafik, tak och material som tas med till recipienten.
Avgift för att huvudmannen tar hand om och leder bort dagvatten. Enligt lagen om allmänna vattentjänster kan avgift tas ut både av fastighetsägare och av den som ansvarar för allmän platsmark, till exempel gator. Hur den räknas ut, till exempel per kvadratmeter tomtyta, och om den tas ut som engångsavgift eller löpande avgift avgörs av kommunens VA-taxa.
Formel för friktionsförlust i trycksatta rör som bygger på rörets längd, diameter, vattnets hastighet och en friktionsfaktor. Anses vara den fysikaliskt mest korrekta formeln.
Utsläpp av föroreningar eller näringsämnen som inte kommer från en enskild utsläppspunkt, till exempel läckage av näringsämnen från jordbruksmark. Skiljer sig från punktutsläpp, till exempel från ett reningsverk.
Öppen, grävd ränna som samlar upp och leder bort vatten, till exempel längs en väg eller i jordbruksmark. Vägdiken avleder vatten från vägytan och dränerar vägkonstruktionen. Diken som leder bort dagvatten från bebyggelse är inte markavvattning, medan dikning för att varaktigt torrlägga mark för ett visst ändamål är markavvattning och normalt kräver tillstånd enligt miljöbalken.
Det flöde som en ledning, pump eller anläggning ska dimensioneras för. Baseras till exempel på maxtimme för vatten, eller på spillvatten, tillskottsvatten och dagvatten för avlopp.
Avgränsat delområde i vattennätet där inflödet mäts. Genom att följa flödet i ett DMA går det att upptäcka läckage tidigt och prioritera läcksökning. Förkortning av engelskans district metered area.
Vatten som är avsett att drickas, användas vid matlagning eller för andra hushållsändamål. Det ska vara hälsosamt och rent och uppfylla Livsmedelsverkets krav på dricksvatten.
EU:s omarbetade direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten, som ersätter direktiv 98/83/EG. Det införde bland annat ett riskbaserat arbetssätt från vattentäkt till konsument, bestämmelser för att minska vattenläckage, krav på material som är i kontakt med dricksvatten och ökad information till allmänheten. I Sverige genomförs det genom lagändringar och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.
Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, beslutade den 30 november 2022 och gällande från 1 januari 2023. De reglerar produktion, hantering och kvalitet på dricksvatten, bland annat gränsvärden, provtagning och krav på faroanalys med kritiska styrpunkter (HACCP). Föreskrifterna genomför EU:s dricksvattendirektiv och ersatte Livsmedelsverkets tidigare föreskrifter SLVFS 2001:30.
Verksamhetsutövarens eget system för att kontrollera att verksamheten följer miljöregler eller krav i en entreprenad. Omfattar planering, mätningar och dokumentation.
Engelsk term:self-monitoring; quality self-inspection
Mått på den ekologiska kvaliteten hos naturliga ytvatten, indelat i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. För konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten används i stället ekologisk potential. Bedömningen bygger bland annat på biologiska kvalitetsfaktorer som bottenfauna och fisk.
Lokala tryckförluster i komponenter som böjar, ventiler, T-stycken och förträngningar. Beräknas ofta som en förlustfaktor multiplicerad med vattnets hastighetshöjd.
Avloppslösning för en eller några få fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avlopp. Kräver normalt tillstånd eller anmälan till kommunens miljöförvaltning.
Engelsk term:on-site wastewater system; private sewage system
Rättsakt från EU som anger vilka mål medlemsländerna ska uppnå. Varje land bestämmer själv hur målen genomförs, oftast genom nationella lagar och föreskrifter. Inom VA gäller det till exempel dricksvattendirektivet, avloppsdirektivet och ramdirektivet för vatten.
Brunn där en inkommande ledning ligger högt över brunnens botten och vattnet leds ned i ett fallrör eller en kanal. Används för att klara stora höjdskillnader utan att få för hög hastighet i ledningen.
Den som äger en fastighet inom en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde. Enligt lagen om allmänna vattentjänster räknas även vissa rättighetshavare, till exempel tomträttshavare, som fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som har rätt att använda anläggningen om fastigheten behöver tjänsten, och som är skyldig att betala avgifterna enligt VA-taxan.
Felaktig anslutning av dagvatten eller dräneringsvatten till spillvattenledning, eller spillvatten till dagvattenledning. Ger överbelastning eller föroreningar i recipienten.
Anordning som avskiljer fett och olja från avloppsvatten från bland annat restauranger, storkök och livsmedelsindustri så att fettet inte täpper till ledningar. Måste tömmas regelbundet.
Långsam omrörning efter koagulering som får små partiklar att bilda större flockar. Flockarna kan sedan avskiljas genom sedimentation, flotation eller filtrering.
Avskiljning där flockar får luftbubblor att fästa vid sig, stiger till ytan och skummas av. Fungerar bra för lätta flockar, till exempel från algrikt vatten.
Den väg som vatten tar över markytan när ledningarna är fulla, till exempel längs gator och diken. Planeras för att leda vattnet bort från byggnader och känsliga ytor.
Anordning i ett enskilt avlopp som avskiljer fosfor. Oftast är det ett filter med kalkhaltigt material, till exempel polonit, i en säck eller brunn som avloppsvattnet rinner genom efter slamavskiljaren eller markbädden. Fosforn binds i filtermaterialet, som måste bytas när det är uttjänt. Det finns också fosforfällor där en fällningskemikalie doseras i en brunn. Används ofta för att nå hög skyddsnivå, där minst 90 % fosforrening är ett vanligt riktmärke.
Elektronisk enhet som varierar en motors varvtal genom att ändra frekvensen på matningsspänningen. Gör det möjligt att anpassa pumpens kapacitet efter behovet och spara energi.
Det djup under markytan där marken normalt inte fryser, så att en ledning som ligger där inte riskerar att frysa. Djupet beror på klimat, snötäcke och marktyp. Vattenledningar läggs ofta så att ledningens överkant ligger på frostfritt djup, och annars frostskyddas de med isolering. Lokala anvisningar anger ofta ett minsta läggningsdjup för vattenledning, till exempel 1,5–1,7 m.
Dimensionslöst tal, Fr, som anger förhållandet mellan strömningens hastighet och den hastighet med vilken en störning rör sig på vattenytan. Fr < 1 ger strömmande flöde och Fr > 1 skjutande flöde.
Hur stor del av ett rörs tvärsnitt eller höjd som är fylld med vatten i en självfallsledning. Anges ofta i procent eller som förhållandet mellan vattendjup och rördiameter.
Den punkt där fastighetens ledningar ansluter till den allmänna VA-anläggningen. Huvudmannen bestämmer var den ska ligga, och den utgör gränsen för huvudmannens ansvar.
Del av anläggningsavgiften som avser att huvudmannen upprättar en förbindelsepunkt, alltså den punkt där den allmänna anläggningen slutar och fastighetens VA-installation tar vid. Avgiften tas ut per uppsättning förbindelsepunkter för vatten, spillvatten och dagvatten och kan vara lägre om flera fastigheter delar en förbindelsepunkt.
Handlingar som beskriver vad som ska upphandlas, till exempel tekniska beskrivningar, ritningar, mängdförteckning och administrativa föreskrifter. Ligger till grund för anbud.
Ett tidigt skede i ett bygg- eller anläggningsprojekt där grundläggande förutsättningar utreds, alternativ studeras och en övergripande utformning tas fram innan detaljprojektering påbörjas.
Lager under bärlagret som fördelar lasten vidare till undergrunden och ger ett stabilt underlag för lagren ovanför. Materialet är grovt för att dränera vatten bra, och lagret förstärker också undergrunden under byggtiden.
Konstruktion av stänger eller perforerad plåt som avskiljer grova föremål, till exempel trasor och hygienartiklar, i inloppet till ett reningsverk eller en pumpstation.
Anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som är av stadigvarande betydelse för dem, till exempel en gemensam VA-ledning eller väg. Den bildas genom en anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, och de fastigheter som deltar förvaltar den tillsammans, ofta genom en samfällighetsförening. Allmänna VA-anläggningar omfattas inte.
Läran om jords och bergs tekniska egenskaper och hur den tillämpas vid planering och byggande. Inom VA används geotekniska undersökningar och bedömningar bland annat för att avgöra hur marken bär ledningar och byggnader, hur stabila schakter och slänter är och hur stora sättningar som kan uppstå.
Genomsläpplig duk av syntetfiber, oftast polypropen, som används i bygg- och anläggningsarbeten. I ledningsgravar och vägkonstruktioner läggs den främst för att hålla isär jordmaterial med olika kornstorlek så att de inte blandas (separation) och som filter som släpper igenom vatten men stoppar partiklar. Geotextil kan även användas för dränering och skydd.
Vatten som fyller porer och sprickor i jord och berg under grundvattenytan. Håller ofta jämn kvalitet och temperatur och kräver ofta enklare beredning än ytvatten.
Avgränsad volym grundvatten inom en eller flera akviferer. I vattenförvaltningen bedöms grundvattenförekomster med avseende på kemisk status och kvantitativ status, alltså vattnets kvalitet och balansen mellan uttag och grundvattenbildning.
Geologisk formation i jord eller berg med så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas i användbara mängder för dricksvattenförsörjning.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Grundvattenmagasin delas in i öppna (fria) och slutna (spända) magasin beroende på om vattenytan har fri kontakt med atmosfären eller begränsas av täta jordlager.
Tillfällig sänkning av grundvattenytan under byggtiden, till exempel med spetsar eller brunnar. Kan kräva tillstånd eller anmälan som vattenverksamhet.
Statlig myndighet som ansvarar för frågor om hav, sjöar och vattendrag, bland annat allmänna råd om små avloppsanordningar och vägledning om vattenskyddsområden.
Engelsk term:Swedish Agency for Marine and Water Management
Empirisk formel för friktionsförlust i trycksatta rör för vatten, som bygger på en friktionskoefficient C. Enklare än Darcy-Weisbach men mindre generell.
Flöde i ett vattendrag som i genomsnitt förväntas inträffa en gång per 100 år, alltså med återkomsttiden 100 år. Motsvarande finns som tvåhundraårsflöde. Används ofta när översvämningsrisker bedöms.
Avloppsvatten från bostäder och liknande verksamheter, där den största delen är toalettvatten (klosettvatten) eller BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten).
Abrupt övergång från skjutande till strömmande flöde där vattenytan höjs plötsligt och mycket energi förloras i turbulens. Används avsiktligt för att bryta energi, till exempel i dämningsbassänger.
Anläggning där avloppsvatten från en slamavskiljare fördelas i marken genom rör och renas i ett naturligt jordlager. Kräver tillräckligt tjock och genomsläpplig jord.
Höjden på insidan av rörets botten (invert) vid en viss punkt, till exempel där ledningen ansluter till en brunn. Används vid projektering och inmätning.
Lag (1970:994) som reglerar rättsförhållanden kring fast egendom, till exempel fastighetens gränser, grannerätt, köp, panträtt och nyttjanderätter som arrende, hyra, tomträtt och servitut. Rätt att ha ledningar i annans mark kan ges som servitut enligt jordabalken eller som ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144).
Indelning av Sverige i zoner efter klimatförhållanden, som används när väg- och gatukonstruktioner dimensioneras. Zonen styr bland annat kravet på tjällyftning och dimensioneringen av överbyggnaden. Begreppet är inte detsamma som klimatfaktor, som gäller regn.
Desinfektion med klor eller klorföreningar. Ger en kvarvarande desinfektionseffekt (klorrest) som skyddar vattnet en bit ut på ledningsnätet, men kan ge smak och lukt om doseringen är hög.
Steg där en kemikalie, koagulant (ofta ett aluminium- eller järnsalt), blandas in i vattnet så att partiklar och löst organiskt material destabiliseras och kan klumpa ihop sig.
Råd till konsumenter att koka dricksvattnet innan de dricker det eller använder det till mat, när vattnet bedöms vara eller kan vara mikrobiologiskt förorenat.
Grupp bakterier som används som indikator på att dricksvatten kan vara påverkat av ytvatten eller fekal förorening, och på att beredningen eller nätet inte fungerar som det ska.
Metod där ytvatten leds till en infiltrationsbassäng eller brunn och renas genom att sila ned genom marken. Det bildade grundvattnet pumpas sedan upp och används som råvatten.
Samband som säger att volymflödet är lika stort i varje tvärsnitt längs en ledning eller kanal när vattnet är inkompressibelt och strömningen är stationär: Q = v · A, där Q är flödet, v medelhastigheten och A strömningsarean. Minskar arean ökar hastigheten, och tvärtom.
Kemisk eller elektrokemisk nedbrytning av ett material, oftast metall, i kontakt med vatten eller mark. Kan ge rostigt vatten, läckor och försämrad hållfasthet.
Täckt kanal eller stort rör som leder vatten under en väg, järnväg eller annan anläggning. Kan gå full med vatten eller vara delvis fylld. Underdimensionerade kulvertar och trummor är en vanlig orsak till översvämningar vid kraftig nederbörd och behöver därför dimensioneras för dimensionerande flöden.
Reningssteg efter den biologiska och kemiska reningen som tar bort mikroföroreningar, till exempel läkemedelsrester och ämnen från kosmetika, ur avloppsvatten. Vanliga tekniker är ozonering och filtrering genom granulerat aktivt kol (GAK). Enligt EU:s avloppsvattendirektiv ska större reningsverk och verk som släpper ut till områden som pekats ut efter riskbedömning införa kvartär rening, med ett utökat producentansvar som del av finansieringen. I Sverige pågår arbete med utbyggnadsplaner och ersättningsmodell.
Engelsk term:quaternary treatment
Synonymer: Avancerad rening, Fjärde reningssteget, Läkemedelsrening
Översvämning av avloppsvatten i källare och lågt liggande delar av en byggnad, ofta när avloppsnätet inte klarar flödet. Risken minskas med backvattenventil.
Jämn och ordnad strömning där vätskan rör sig i parallella skikt utan virvlar. Förekommer vid låga Reynolds tal, där viskositetskrafterna dominerar. I rör sker övergången till turbulent strömning vanligen vid Reynolds tal på omkring 2 000 till 4 000. I vatten- och avloppsledningar vid normala hastigheter är strömningen oftast turbulent.
Meddelande som utlöses när en parameter hamnar utanför ett inställt gränsvärde, till exempel hög nivå i en pumpsump, och som skickas till driftpersonal.
Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Reglerar kommunens ansvar för VA, fastighetsägarens rätt att ansluta och hur avgifterna får bestämmas. Sedan årsskiftet 2022/2023 ska varje kommun enligt lagen också ha en vattentjänstplan.
Engelsk term:Swedish Water Services Act
Synonymer: Lagen om allmänna vattentjänster, Vattentjänstlagen
Planerad förnyelse av ledningsnätet i takt med att ledningar åldras, genom nylagning, relining eller utbyte. Anges ofta som andel av nätet som förnyas per år.
Nationell, kostnadsfri webbtjänst där man kan ta reda på vilka ledningsägare som har ledningar i ett område inför grävning och begära ledningsanvisning. Tjänsten drivs av Post- och telestyrelsen (PTS).
Rengöring av ledningar med högtrycksvatten för att ta bort avlagringar, fett och rötter. För dricksvatten används spolning för att få bort avlagringar och uppnå bättre vattenkvalitet.
Området kring en ledning i gravsektionen: bädd under röret, sidofyllning vid rörets sidor och skyddsfyllning ovanför. Fyllningen i ledningszonen påverkar hur ledningen bär last.
Bakterie som trivs i varmvattensystem med temperaturer ungefär mellan 20 och 45 grader. Kan orsaka legionärssjuka om bakterierna andas in via fina vattendroppar, till exempel vid dusch.
Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Reglerar hur kommuner, regioner, statliga myndigheter och kommunala bolag ska köpa varor, tjänster och entreprenader.
Tillförsel av syre, oftast med luft, till vatten i en biologisk reningsprocess så att mikroorganismerna kan bryta ned organiskt material och oxidera ammonium. Är ofta reningsverkets största energiförbrukare.
Ventil på ledningens höga punkter som släpper ut luft som ansamlats, och som ofta även släpper in luft när ledningen tömms. Luftfickor minskar kapaciteten och kan ge störningar.
Sandfilter som drivs med mycket låg hastighet. I filtrets översta lager bildas ett biologiskt aktivt skikt som avskiljer partiklar, mikroorganismer och en del organiskt material utan kemikalier.
Avgift i VA-taxan som beräknas per bostadsenhet och avser nyttan av att vara ansluten till den allmänna VA-anläggningen. Även villor betalar den. Kommunerna använder olika namn, och i äldre taxor kallas den ofta lägenhetsavgift medan nyare oftast säger bostadsenhetsavgift. Antalet enheter räknas normalt ut från godkända bygghandlingar, och ingen avgift tas ut för obebyggda tomter.
Statens regionala förvaltningsmyndighet i varje län. Inom VA har länsstyrelsen bland annat tillsyn över vattenverksamhet och över kommunernas ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster, och kan besluta om vattenskyddsområden. Vissa länsstyrelser är också vattenmyndighet för ett vattendistrikt.
Manningformeln, ofta skriven v = M·R^(2/3)·I^(1/2), där M är Mannings tal, R hydraulisk radie och I lutningen. Används för strömning i öppna kanaler och i självfallsledningar.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Med Manningformeln fås medelhastigheten v i m/s ur v = M × R^(2/3) × I^(1/2). Här är M Mannings tal i m^(1/3)/s (M = 1/n, där n är råhetskoefficienten), R hydraulisk radie i m (strömningsarean delat med våt omkrets, i ett fyllt cirkulärt rör D/4 för diametern D) och I lutningen i m/m. Flödet blir sedan Q = v × A, där A är strömningsarean i m².
Exempel: ett fyllt rör med diametern 300 mm, n = 0,012 (M ≈ 83 m^(1/3)/s, ungefär värdet för slät betong) och lutningen 10 promille (I = 0,01). Då är R = 0,075 m, v ≈ 1,5 m/s och Q ≈ 105 l/s.
Formeln förutsätter jämn strömning med fri vattenyta, och råheten beror på material och ledningens skick. Ett vanligt misstag är att blanda ihop M och n, som är varandras inverser. Trycksatta ledningar räknas i stället med Darcy-Weisbachs ekvation.
Åtgärd som varaktigt gör mark mer lämplig för ett visst ändamål genom att avleda vatten, till exempel dikning, sjösänkning eller invallning. Markavvattning är vattenverksamhet enligt miljöbalken och kräver normalt tillstånd. Diken som bara avleder dagvatten från bebyggelse räknas inte som markavvattning.
Anläggning med en uppbyggd sandbädd där avloppsvatten fördelas ovanpå och renas när det rinner genom sanden. Används där marken inte räcker för infiltration.
Engelsk term:constructed soil filter bed; mound system
Samlingsnamn för jord- och bergmaterial som schaktas bort eller fylls i vid bygg- och anläggningsarbeten. Hanteringen styrs av miljöbalken. Förorenade massor räknas som avfall och måste provtas och hanteras särskilt, medan icke-förorenade massor under vissa villkor kan användas i anläggningsarbetet utan att vara avfall.
Större vattenledning som transporterar vatten från vattenverk eller reservoar till de delar av nätet som ska försörjas, normalt utan direkta fastighetsanslutningar.
Membranbioreaktor. Kombination av biologisk rening med aktivt slam och membranfiltrering som ersätter eftersedimenteringen och ger ett mycket rent utgående vatten.
Samlingsnamn för ämnen som förekommer i mycket låga halter i vatten men ändå kan påverka miljö eller hälsa, till exempel läkemedelsrester, hormoner, kemikalier och andra svårnedbrytbara ämnen. De följer med avloppsvatten och renas inte bort fullt ut i vanliga reningsverk. När de renas bort kan en del hamna i slammet. Kvartär rening används för att minska utsläppen.
Lag (1998:808) som samlar grundläggande bestämmelser om miljöskydd, vattenverksamhet, hälsoskydd och tillstånd. Styr bland annat utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp.
Bindande krav på miljöns kvalitet, bland annat för vatten, som anger vilken status vattnet minst ska ha och vilka halter av ämnen som inte får överskridas.
Statlig myndighet för klimat- och miljöfrågor som tillämpar och utvecklar miljölagstiftning och ger stöd till andra aktörer i hur reglerna ska tillämpas. Inom VA vägleder myndigheten bland annat kommunernas tillsyn av avloppsvatten och dagvatten enligt miljöbalken och arbetar med genomförandet av EU:s avloppsvattendirektiv.
Engelsk term:Swedish Environmental Protection Agency
Område med fritidshus där många bor permanent, eller där kommunen vill att bebyggelsen ska kunna användas för permanentboende. Omvandlingen innebär oftast ny detaljplan och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt förbättrade vägar. Vissa kommuner, till exempel Värmdö, kallar områdena prioriterade förändringsområden (PFO).
Membranprocess där vatten pressas genom ett tätt membran under högt tryck så att lösta ämnen och salter hålls kvar. Ger mycket rent vatten men också ett koncentrat som måste tas om hand.
Svenskt Vattens publikation om funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem för dag-, drän- och spillvatten. Den utkom 2016 och används ofta som underlag vid planering och dimensionering av dagvattensystem och spillvattennät. Del 1 behandlar policy och funktionskrav för samhällens avvattning.
Synonymer: Avledning av dag-, drän- och spillvatten
Komprimering av fyllning med vibrerande utrustning så att materialet blir tätare och stabilare. Ställs krav på packningsgrad, särskilt i ledningszonen och under vägar.
Prov som mäter hur snabbt vatten sjunker undan i marken. Används för att bedöma markens infiltrationsförmåga vid planering av infiltrationsanläggningar.
Mått på föroreningsbelastning. En personekvivalent, pe, motsvarar den mängd organiskt material som en person normalt släpper ut per dygn, i Sverige 70 gram BOD7.
Rör av polyeten, en seg och flexibel plast. Svetsas samman och används mycket för vatten-, tryckavlopps- och ibland spillvattenledningar. Klarar rörelser i marken bra.
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Grupp av mycket svårnedbrytbara syntetiska ämnen som kan påverka hälsan och som har hittats i råvatten och dricksvatten. Kan reduceras med bland annat aktivt kol och omvänd osmos.
Höjning eller sänkning av vattnets pH-värde i vattenverket, ofta med kalk, natriumhydroxid eller koldioxid. Syftet är bland annat att minska korrosion på ledningar och installationer.
Insamling av vatten- eller avloppsprov för analys. Provtagningssätt, tidpunkt och hantering påverkar resultatet och ska följa standarder och instruktioner från laboratoriet.
Enkel metod för att beräkna dimensionerande dagvattenflöde: flödet är reducerad area multiplicerat med regnintensiteten. Används för mindre avrinningsområden.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Flödet beräknas som q = A_red × i. Här är q dimensionerande flöde i l/s, A_red reducerad area i ha (arean A multiplicerad med avrinningskoefficienten φ) och i regnintensiteten i l/s per ha. Regnets varaktighet sätts normalt lika med områdets koncentrationstid, och intensiteten hämtas för vald återkomsttid ur regnstatistik, till exempel den som Svenskt Vatten rekommenderar. Som omräkning är 1 mm/h cirka 2,8 l/s per ha.
Exempel: 2 ha med φ = 0,5 ger A_red = 1 ha. Vid i = 200 l/s per ha blir q = 200 l/s, och med klimatfaktor 1,25 blir flödet 250 l/s. Rekommendationen för klimatfaktor är för närvarande minst 1,25 för regn kortare än en timme och minst 1,20 för längre regn, men den kan komma att ändras.
Metoden förutsätter lika kraftigt regn över hela området och passar bäst för små, jämna områden. Vanliga misstag är fel regnvaraktighet och att glömma klimatfaktorn.
Övervakning av miljöeffekterna från en förorenande verksamhet i det område som påverkas, till exempel i vattendraget som tar emot renat avloppsvatten från ett reningsverk.
Nedsänkt växtbädd med genomsläppligt material som tar emot dagvatten, fördröjer det och renar det. Överskottsvatten leds bort via dränering eller brädd.
Handling som visar hur anläggningen verkligen utfördes, till exempel inmätta ledningar och brunnar. Överlämnas till beställaren och ligger till grund för ledningsdatabasen.
Bassäng eller tank för lagring av dricksvatten. Utjämnar skillnaden mellan produktion och förbrukning över dygnet och ger reserv för brandvatten och driftstörningar.
Slam som avskiljs i eftersedimenteringen och pumpas tillbaka till luftningsbassängen i en aktivslamprocess. Det för tillbaka slammets mikroorganismer så att slamhalten och reningsförmågan i bassängen hålls uppe.
Certifieringssystem för reningsverk som arbetar för att förbättra slamkvaliteten genom att minska föroreningar uppströms. Drivs av Svenskt Vatten tillsammans med lantbrukets och livsmedelsbranschens organisationer.
Dimensionslöst tal som beskriver förhållandet mellan tröghets- och viskositetskrafter i en strömning. Används för att avgöra om strömningen är laminär eller turbulent.
Rörets motstånd mot att tryckas ihop av yttre last. Anges som SN-klass, till exempel SN 8, och är avgörande för självfallsrör av plast som ligger i mark.
Gemensam mark eller gemensam anläggning som flera fastigheter har del i, och sammanslutningen av dessa fastigheter. Fastigheterna som deltar i en gemensamhetsanläggning utgör tillsammans en samfällighet och förvaltas ofta av en samfällighetsförening.
Prov som består av flera mindre delprov tagna under en längre tid, till exempel ett dygn, och som ger ett medelvärde. Vanligt för utgående vatten från reningsverk.
Entreprenadform där beställare och entreprenör samarbetar tidigt i projektet, ofta med öppen redovisning av kostnader, för att gemensamt hitta lösningar och minska risker.
Del av brunn, eller separat brunn, där sand och grövre partiklar sjunker till botten så att de inte följer med vidare i ledningen. Måste tömmas regelbundet.
Rör av segjärn (duktilt gjutjärn). Mycket hållfasta och används i vatten- och tryckavloppsledningar där det ställs höga krav på styrka. Skyddas mot korrosion med beläggning och ibland plastomslutning.
Del av anläggningsavgiften som avser att huvudmannen lägger servisledningarna från huvudledningen fram till förbindelsepunkten. Avgiften tas ut per tjänst, och kan delas mellan fastigheter som använder samma förbindelsepunkt.
Ventil på servisledningen, ofta vid förbindelsepunkten, som stänger vattnet till fastigheten. Den tillhör normalt den allmänna anläggningen och får bara manövreras av huvudmannens personal, medan fastighetens egen avstängning sitter inne i huset.
Att ledningen genom vattnets hastighet eller skjuvkraft själv håller sig fri från avlagringar. Ett vanligt riktvärde för spillvattenledningar är hastigheter runt 0,7 m/s vid dimensionerande flöde.
Konstruktion där träd planteras i ett bärande lager av grov sten med jord emellan. Ger trädrötterna utrymme under hårdgjorda ytor och kan samtidigt fördröja och rena dagvatten.
Pump i form av en lutande skruv som lyfter vatten i ett tråg. Klarar stora flöden och grova föroreningar med låg lyfthöjd, och används ofta i reningsverk.
Nivå på hälso- och miljöskydd som kommunen bedömer att ett enskilt avlopp ska klara, antingen normal eller hög. Bedömningen görs utifrån områdets känslighet, till exempel närhet till badplats, dricksvattentäkt, skyddade områden eller känsligt ytvatten, och skyddsnivån för hälsoskydd behöver inte vara densamma som för miljöskydd. Enligt Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) bör miljöskydd på normal nivå ge minst 90 % reduktion av organiska ämnen (BOD7) och minst 70 % reduktion av fosfor. På hög nivå bör fosforreduktionen vara minst 90 % och kvävereduktionen minst 50 %. Råden gäller anordningar för upp till 25 personekvivalenter.
Tank som tar emot avloppsvatten från en fastighet och där slam sjunker till botten medan fett och lätta partiklar flyter upp. Fungerar som första reningssteg och måste slamsugas regelbundet.
Process som tar bort vatten från slam, till exempel med centrifug eller filterpress, så att slammet får mindre volym och blir lättare att transportera och behandla.
Damm i ett vattendrag som ska hålla kvar jord, grus, sten och träd som följer med vattnet vid höga flöden, så att materialet inte fortsätter nedströms. En slamström är en flytande blandning av vatten och jord som rör sig nedför en bäckravin eller en brant sluttning, och dammen skyddar bebyggelse nedströms mot sådana och mot erosion.
Det översta lagret i en väg- eller gatukonstruktion. Det ger en säker och bekväm yta med krav på jämnhet, tvärfall och friktion, och skyddar de bärande lagren under mot nötning. Är ofta av asfalt.
Statlig expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Inom VA används SMHI:s uppgifter om nederbörd och vattenföring samt klimatscenarier vid dimensionering och klimatanpassning. För grundvatten är SGU expertmyndighet.
Engelsk term:Swedish Meteorological and Hydrological Institute
Synonymer: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Specialfordon utrustat med högtryckspump och slang för rengöring, rensning och spolning av rörledningar och brunnar i VA-nätet.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Spolbilar använder högtrycksvatten för att lösa proppar, avlägsna avlagringar och rensa ledningar, ofta i kombination med vakuumsugning för slamtransport.
Brunn som tar emot dagvatten, ofta placerad vid utvändiga källartrappor och oftast utan vattenlås. Om spygattet ansluts till spillvattenledning eller kan sättas under vatten kan avloppsvatten tränga in i huset vid skyfall, så det bör kontrolleras.
Tryck i en ledning när vattnet står stilla. Beror på höjdskillnaden mellan vattenytan i reservoaren eller pumpens tryckhöjd och punkten där trycket mäts.
Bedömning av en vattenförekomsts kvalitet utifrån ekologiska, kemiska eller kvantitativa faktorer. Resultatet används i vattenförvaltningen för att bedöma om miljökvalitetsnormerna nås.
Renoveringsmetod där en hartsimpregnerad strumpa dras eller inverteras in i en befintlig ledning och härdas med ånga, varmvatten eller UV-ljus till ett nytt rör i röret. Ingen grävning behövs utom vid brunnar.
Branschorganisation för vatten- och avloppsbranschen i Sverige. Ger ut anvisningar, publikationer (P-serien) och driver branschens utvecklingsarbete och påverkan.
Engelsk term:Swedish Water & Wastewater Association
Statlig expertmyndighet för berg, jord och grundvatten. SGU övervakar grundvattennivåerna i landet, tillhandahåller geologiska underlag och kan utfärda meddelanden om risk för vattenbrist vid låga grundvattennivåer. Myndigheten föreskriver och vägleder också om statusklassning av grundvatten inom vattenförvaltningen.
Sveriges nationella referenssystem för plan, anpassat för satellitbaserad mätning. Används av bland annat Lantmäteriet. Finns som SWEREF 99 TM för hela landet och som lokala zoner.
Den yta som bildas när jord- och bergmassorna i väglinjen planeras, och som utgör gränsen mellan överbyggnaden (lagren ovanför) och underbyggnaden eller undergrunden. Terrassens höjd och material är utgångspunkt för hur vägkonstruktionen dimensioneras och hur den avvattnas.
Vatten som inte hör hemma i spillvattennätet men som ändå tränger in, till exempel via otäta ledningar, felkopplingar och anslutna dräneringar. Ger ökade flöden och kostnader och kan orsaka bräddning.
Indelning av jordarter i fyra klasser (TK1–TK4) efter hur mycket de lyfter när de fryser. TK1 är icke tjällyftande, till exempel sand och grus, TK2 är något, TK3 måttligt och TK4 mycket tjällyftande, till exempel silt. Används vid dimensionering av vägkonstruktioner och för att bedöma risken för tjälskador.
Del av anläggningsavgiften som räknas per kvadratmeter tomtyta. Den tas normalt ut för de tjänster fastigheten ansluts till, till exempel vatten, spillvatten och dagvatten, och kan vara begränsad uppåt av taxan. Exakta regler och belopp står i kommunens VA-taxa.
Toalett som inte spolas med vatten. Avfallet (latrin) samlas i en behållare och komposteras eller hämtas, och måste i regel efterkomposteras. Finns även med urinsortering, där urin och fekalier separeras i toalettstolen. Eftersom toalettavfallet tas om hand utan utsläpp behöver oftast bara bad-, disk- och tvättvatten renas i avloppsanordningen.
Den totala mängden kväve i vattnet i alla former, till exempel ammonium, nitrat och organiskt bundet kväve. Kväve bidrar till övergödning, särskilt i havet.
Avloppssystem där avloppsvatten pumpas i trycksatta ledningar, ofta med små pumpar vid varje fastighet. Passar där självfallsledningar är svåra eller dyra att lägga.
Minskning av tryck längs en ledning på grund av friktion mot rörväggen och störningar i böjar, ventiler och andra komponenter. Anges i mvp, kPa eller bar.
Prov av nya vatten- och tryckavloppsledningar där ledningen trycksätts med vatten och trycket följs över tid. Bekräftar att ledningen är tät och håller för driftstrycket.
Oregelbunden strömning med virvlar och snabba variationer i hastigheten, där tröghetskrafterna dominerar. Förekommer vid höga Reynolds tal och är den vanliga strömningstypen i vatten- och avloppsledningar. I rör sker övergången från laminär strömning vanligen vid Reynolds tal på omkring 2 000 till 4 000. Friktionsförlusterna beräknas då till exempel med Darcy-Weisbach och Colebrook-White.
Metod där urin samlas upp separat från avloppsvattnet med en urinsorterande toalett, torr eller vattenspolad, så att stora delar av kvävet och fosforn i hushållsspillvattnet hålls utanför avloppet. Urinen kan tas om hand och användas som gödsel. Med urinsortering kan motsvarande skyddsnivå klaras med mindre rening av övrigt avloppsvatten.
Desinfektion med ultraviolett ljus som skadar mikroorganismernas arvsmassa så att de inte kan föröka sig. Ger ingen kvarvarande desinfektionseffekt ute på ledningsnätet.
Fastighetens egna ledningar och anordningar för vatten och avlopp, som inte ingår i den allmänna VA-anläggningen men är eller ska bli anslutna till den. Gränsen mot den allmänna anläggningen går vid förbindelsepunkten, och fastighetsägaren ansvarar för installationen.
Avloppssystem där ett undertryck i ledningarna sugar avloppsvattnet mot en central station. Används i vissa områden där traditionellt självfall inte fungerar.
Kommunens plan för vatten och avlopp som visar hur VA ska ordnas inom hela kommunen, i vilken ordning områden byggs ut och hur områden utanför verksamhetsområde ska lösas.
Huvudmannens prislista och avgiftsbestämmelser för VA, som beslutas av kommunen. Avgifterna får högst täcka de nödvändiga kostnaderna för VA-verksamheten.
Naturligt eller grävt flöde av vatten på markytan, till exempel en bäck, å, älv eller kanal. Vattendrag kan vara vattentäkt för dricksvatten och recipient för dagvatten och renat avloppsvatten.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Hur mycket vatten ett vattendrag för varierar med årstid och väder. Flödet är ofta störst vid snösmältning och kraftiga regn, och lägst under torra somrar. Det påverkar både hur mycket utsläpp vattendraget tål och hur tillförlitligt det är som vattentäkt.
Arbeten i eller vid ett vattendrag, som en ledning som korsar det eller ett nytt utlopp, kan räknas som vattenverksamhet enligt miljöbalken. Då krävs ofta anmälan eller tillstånd. Många vattendrag omfattas också av miljökvalitetsnormer för vatten.
Avgränsad och enhetlig vattenmängd, till exempel en sjö, en älvsträcka, ett kustvatten eller ett grundvattenmagasin. Vattenförekomsten är den enhet som vattenförvaltningen bedömer och sätter kvalitetskrav för.
Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Enligt lagen om allmänna vattentjänster är vattenförsörjning, tillsammans med avlopp, en vattentjänst.
Mätare som registrerar hur mycket vatten som passerar. Hos kunden används den som underlag för debitering, och i nätet som underlag för flödes- och läckageanalys.
Område runt en vattentäkt där särskilda skyddsföreskrifter begränsar verksamheter som kan hota vattnet. Beslutas av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 7 kap. 21 § miljöbalken och delas ofta in i olika skyddszoner. Föreskrifterna kan förbjuda vissa verksamheter eller kräva tillstånd eller anmälan.
Plötsliga tryckstötar i en trycksatt ledning orsakade av snabb flödesändring, till exempel när en ventil stängs hastigt eller en pump stannar. Kan skada ledningar och armatur.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Tryckhöjningen vid ett vattenslag kan uppskattas med Joukowskys samband: Δp = ρ × a × Δv. Här är Δp tryckändringen i Pa, ρ vattnets densitet (cirka 1000 kg/m³), a tryckvågens hastighet i m/s och Δv hastighetsändringen i m/s. Vågen går snabbt, upp till cirka 1200 m/s i styva rör och märkbart långsammare i plaströr. I styva rör ger därför varje 1 m/s hastighetsminskning i storleksordningen 10 bar, alltså cirka 100 meter vattenpelare.
Sambandet gäller när flödet stoppas snabbare än 2L/a sekunder, där L är ledningens längd i m. Stängs ventilen långsammare blir stöten mindre. Efter ett pumpstopp kan trycket även falla så lågt att vattnet förångas och vattenpelaren slits sönder, och när den slår ihop igen uppstår kraftiga stötar.
Vanliga åtgärder är långsam ventilstängning, mjukstart eller frekvensomriktare, luft- och vakuumventiler samt tryckkärl. Tumregeln visar bara storleksordningen, och projektering kräver transientberäkning.
Samlingsbegrepp i lagen om allmänna vattentjänster för vattenförsörjning och avlopp, ofta förkortat VA. En kommun kan ordna en eller flera vattentjänster inom ett verksamhetsområde.
Kommunens plan för hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses på lång sikt. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan, som kommunfullmäktige beslutar om och prövar minst vart fjärde år. Kravet infördes genom lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023.
Verksamhet i vatten som kan påverka vattenmiljön, till exempel byggande i vatten, markavvattning och uttag av vatten. Kan kräva tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken.
Komponent som styr, stänger eller reglerar flödet i en ledning. Det finns många typer, till exempel avstängningsventiler, backventiler, luftningsventiler och reduceringsventiler.
Geografiskt område där VA-huvudmannen ska tillhandahålla VA-tjänster enligt lagen om allmänna vattentjänster. Fastigheter inom området får ansluta och ska betala avgift.
Visa fördjupningDölj fördjupning
Verksamhetsområdet fastställs genom ett beslut av kommunen, och beslutet ska ange vilka fastigheter som ingår. Ett område kan gälla en eller flera vattentjänster, till exempel dricksvatten och spillvatten, så gränserna kan skilja sig åt mellan tjänsterna. Området följer inte automatiskt kommungräns eller detaljplan.
Kommunen är skyldig att bestämma ett verksamhetsområde och ordna en allmän VA-anläggning när hälso- eller miljöskäl kräver att VA ordnas i ett större sammanhang för befintlig eller blivande bebyggelse. Sedan 2023 ska kommunen då särskilt pröva om behovet kan lösas med en enskild anläggning som kan godtas ur hälso- och miljösynpunkt.
Rätten att använda anläggningen och skyldigheten att betala avgift gäller fastigheter inom området som behöver tjänsten, om behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Länsstyrelsen har tillsyn över att kommunen fullgör sin skyldighet och kan förelägga kommunen. Området kan utvidgas genom nytt beslut, men får bara inskränkas i vissa fall.
Grund, växtrik anläggning där vatten långsamt passerar och renas genom sedimentation och växters och mikroorganismers upptag av näring och föroreningar.
Ämnen som är främmande för naturen och levande organismer, till exempel läkemedelsrester och vissa industrikemikalier. En del passerar reningsverk utan att brytas ned.
Indelning av ett vattenskyddsområde i zoner med olika stränga föreskrifter. Vanligen finns en vattentäktszon närmast uttaget, en primär och en sekundär skyddszon och vid behov en tertiär skyddszon. Zonerna avgränsas med stöd av en riskbedömning, för grundvatten ofta utifrån vattnets uppehållstid i marken.
Den del av det biologiska slammet som tas ut ur processen för att hålla slammängden i balans. Slammet växer hela tiden när mikroorganismerna förökar sig och måste därför tas ut. Det avvattnas och behandlas sedan, till exempel genom rötning.
Engelsk term:surplus activated sludge; waste activated sludge (WAS)
Förklaringarna är kortfattade och allmänna. Gällande lagtext, föreskrifter och standarder gäller alltid. Använd inte ordlistan som ensam grund för projektering eller juridiska bedömningar.