Svensk Byggtidning skriver den 19 oktober 2026 att Sätra vattenpark i Västerås är nominerad till Träskyddspriset 2026. Parken beskrivs som en kombination av dagvattenhantering, översvämningsskydd och trä, med trädäck runt en vattenspegel och en gång- och cykelbro i trä.

Vi har läst tidningens text, Svenska Träskyddsföreningens sidor om parken och priset, Västerås stads egna texter om Sätra samt produktblad för träskyddsklasserna och för produkten Linax. Artikeln går igenom vad parken är, vad källorna säger om vattnet och träet, vad priset bedömer och vad vi inte har kunnat belägga, till exempel storlek, kostnad och hur mycket regn parken är byggd för.

Vad är Sätra vattenpark?

Sätra är en stadsdel i Västerås, mellan Norra Erikslund och Brottberga i stadens utkant, enligt Västerås stads sida om Sätra. Enligt stadens pressmeddelande från 25 maj 2022 ska området få 2 000 bostäder i två etapper, och dessutom förskola och äldreboende. Detaljplan 1913 för etapp 1 vann laga kraft i september 2021, och det första spadtaget togs i december 2021.

Pressmeddelandet kallar vattenparken "en central del av området" och skriver att "i parken är hanteringen av dagvattnet en del av landskapets utformning". Parken har enligt samma text en viktig social funktion.

Enligt Svensk Byggtidning har parken ett promenaddäck med sittplatser runt vattenspegeln och en åskådarläktare. En gång- och cykelbro i trä gör att besökare kan gå runt vattnet utan att använda den intilliggande bilvägen. Faktarutan anger objektet som "Trädäck och gång- och cykelbro". Beställare är Västerås stad, konstruktörer är Sweco och Timber Bridge Specialists, entreprenör är Tuna Entreprenad och materialleverantör är Bitus. Svenska Träskyddsföreningens text om parken, signerad Anna Bley Nordlander och daterad 15 oktober 2026, beskriver hur trä, sten och vatten samspelar.

Texterna beskriver parken som något som är utfört, men de anger inget datum för färdigställande eller öppning, ingen storlek och ingen kostnad. Stadens egen sida om Sätra visar bara en visionsbild av vattenparken och säger inget om status.

Västerås har också Johannisbergs vattenpark, som enligt Boverket bidrar till renare vatten. Det är en annan park. Våra källor om Sätra beskriver dagvattenhantering och översvämningsskydd, men inte rening.

Dagvatten och översvämningsskydd

Svensk Byggtidning skriver att parken "kombinerar en viktig funktion för dagvattenhantering och översvämningsskydd". Enligt SVT Västmanland hade Sätra, som då byggdes, en planerad vattenpark med områden för skyfall från början.

Riskingenjören Johan Ahlström säger i SVT:s artikel från 4 maj 2022: "Vi har valt material och projektering utifrån förväntat fler och kraftfullare skyfall i framtiden." Artikeln handlar om hur Västerås stad upprättar översvämningsytor, och utifrån sammanfattningen vi läst kan vi inte avgöra om citatet gäller just Sätra.

Det som gör ett dagvattenprojekt mätbart saknas i texterna vi läst. Ingen av dem anger hur stor volym parken kan hålla, vilket regn den är dimensionerad för, vart vattnet tar vägen när parken är full eller om vattnet renas. Svensk Byggtidning beskriver ett trädäck, en bro och en vattenspegel, men ger inga siffror för vattnet. Vi har inte hittat någon utvärdering av hur parken fungerat vid kraftigt regn.

Vår bedömning: av de texter vi läst går det inte att avgöra hur väl Sätra fungerar som dagvattenanläggning. Beskrivningarna av träet är detaljerade, medan beskrivningarna av vattnet saknar siffror.

Träet: Linax, NTR A och limträ

Det mest detaljerade i Svensk Byggtidning är materialvalen. Enligt tidningen är trädäcken "utförda i dubbelimpregnerad Linax med en stomme av tryckimpregnerat trä" i träskyddsklass NTR A. Bron kompletteras med primärbalkar av tryckimpregnerat limträ, och räckena är av stål. I faktarutan anges materialet som "Linax (trall/slitdäck), NTR A och NTR AB". Löptexten nämner alltså bara NTR A, medan faktarutan också har NTR AB, och det framgår inte vilka delar som är NTR AB. Träskyddsföreningens text om parken, som vi läst via sammanfattning, anger ingen träskyddsklass och inget om limträ.

NTR A och NTR AB

NTR står för Nordiska Träskyddsrådet. Enligt Deromes produktblad är NTR A avsett för trä i kontakt med mark eller sötvatten, motsvarande användningsklass 4 i standarden EN 335. Bladet beskriver impregnering med ett kopparbaserat medel, Wolmanit CX-8WB, med kopparhydroxidkarbonat och Koppar-HDO som verksamma ämnen. NTR AB är enligt produktblad från Moelven och Bygma avsett för trä ovan mark, användningsklass 3, och impregneras också med kopparbaserade medel. Moelvens blad saknar datum.

Vår läsning: tidningen beskriver en stomme i NTR A som bär upp ett slitdäck av Linax. Varför just de klasserna valts, och var NTR AB används, framgår inte av texterna.

Linax

Linax är en produkt från Bitus AB. I Bitus folder för 2022 och 2023 beskrivs "dubbelt träskydd" som en kombination av traditionell träskyddsbehandling och att virket kokas torrt under vakuum medan het linolja tillsätts.

Foldern anger användningsområdet "ovan mark" och nämner bland annat trallgolv och parkanläggningar, men inte broar eller användning i vatten. Den anger ingen NTR-klass och inget träslag. Bitus uppger "Upp till 50 års rötskyddsgaranti" och en produktgaranti på 12 år, och skriver om "unikt låga utsläpp av koppar". Det är leverantörens egna påståenden, och vi har inte sett någon mätning eller något oberoende prov.

Våra källor säger inte om däcken ligger över vatten, eller om Bitus avsett Linax för just den miljön. Vi drar ingen slutsats av skillnaden mellan folderns "ovan mark" och parkens vattennära läge. Frågan finns med bland dem vi ställer sist i artikeln.

Koppar och avfall

Båda klasserna bygger enligt databladen på kopparbaserade medel. Våra källor säger inget om hur mycket koppar som lakas ut från impregnerat trä i vatten eller dagvatten, och vi har inte hittat någon mätning från Sätra.

Helsingborgs stad skriver i sin vägledning om tryckimpregnerat trä från 5 mars 2021 att behovet bör vägas noga och att konstruktioner bör placeras på en mindre utsatt plats, och att gammalt tryckimpregnerat virke ska behandlas "som farligt avfall". Dokumentet nämner enligt vår sammanfattning varken dagvattenanläggningar eller NTR-klasserna, och det säger inget om hur koppar lakas ut. Hur träet i Sätra ska tas om hand när det byts framgår inte av våra källor, och reglerna kan skilja mellan kommuner.

Vår bedömning: texterna vi läst om parken beskriver träets hållbarhet och livslängd, men tar inte upp koppar, utlakning eller avfall. Frågorna hör ändå till en genomgång av en vattenpark med trä, även om vi inte kan svara på dem.

Träskyddspriset och nomineringen

Enligt sidan Om Träskyddspriset delar Svenska Träskyddsföreningen ut priset sedan 2020, med syftet "att lyfta fram goda exempel som kan inspirera till att bygga mer med trä i stadsbyggnad". Bedömningen utgår från fem kriterier. Sidan ligger under 2025 och vi har inte sett om kriterierna ändrats för 2026.

  • God arkitektur och funktion.
  • Trämaterialets tekniska och estetiska egenskaper.
  • Hållbarhet och miljö med livscykelperspektiv.
  • Träskyddskunskap, med lång livslängd och resurseffektivt underhåll.
  • Aktualitet, nyskapande och inspirerande exempel.

Nomineringar gäller kommuner och stadsbyggnadsprojekt, vem som helst kan nominera, och en jury på sju personer bedömer.

På sidan för Träskyddspriset 2026 presenteras två nominerade projekt: Sätra Vattenpark i Västerås och Bergsunds strandpark i Stockholm, som är en flytande bryggpromenad. Sidan skriver att fler nominerade projekt ska presenteras. Vinnaren ska enligt sidan presenteras vid NTR Conference i Uppsala 4 till 6 november 2026. Vi har inte kontrollerat datumet på konferensens egen sida.

Enligt sidan för 2025 gick priset då till Skogskapellet i Falkenberg. Nominerade var Hallbergsbron i Borås, Västerhavspromenaden i Lysekil och Restaurangpråmen vid Feskekôrka i Göteborg, och priset delades ut vid Träskyddsdagen i Härnösand.

Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås, säger i Svensk Byggtidning: "Materialvalen har varit viktiga för oss." Han säger också att staden vill skapa "en inbjudande miljö där träet bidrar till en varm och vattennära känsla", och han ser nomineringen som en möjlighet att uppmärksamma träets roll. Vem som nominerat parken framgår inte av de sammanfattningar vi läst.

Vår läsning: Svensk Byggtidnings text är signerad Redaktionen, återger kommunens perspektiv och en citerad politiker, och innehåller inga mått för storlek, kostnad eller färdigställande.

Vår bedömning: kriterierna gäller träets roll i projektet, och ingen av dem nämner dagvatten eller översvämningsskydd. Nomineringen säger därför inte hur parken fungerar vid skyfall. Kriteriet om hållbarhet och miljö med livscykelperspektiv kan vara relevant för kopparfrågan, men vi har inte sett hur juryn tillämpar det.

Frågor till dig som läser

Har du varit med i projektet eller känner du till parken? Berätta gärna:

  • När öppnades Sätra vattenpark, hur stor är den och vad kostade den?
  • Vilket regn är parken dimensionerad för, hur mycket vatten kan den hålla och vart leds vattnet när den är full?
  • Renas dagvattnet i parken, eller är funktionen översvämningsskydd?
  • Vilka delar av däck, stomme och bro är NTR A och vilka är NTR AB, och varför valdes Linax till slitdäcket?
  • Finns det mätningar av koppar i vattnet vid trä i eller vid dagvattenanläggningar, och hur hanteras träet när det byts?
  • Har vi missat eller tolkat något fel i källorna?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Vi har inte hittat någon uppgift från Västerås stad om parkens status eller öppning. Siffror och regler kan ändras.

Sätra vattenpark

Träskyddspriset

Träet och träskyddet