En insändare i Bohusläningen den 18 oktober 2026 frågar varför Uddevallas VA-avgifter är så höga och varför de höjs. Insändaren är signerad Stadsbyggaren och är ett svar på en insändare från den 15 oktober. Skribenten riktar sig särskilt mot underlaget för Vänervatten, ledningen som ska ge Uddevalla vatten från Vänern, och efterlyser beräkningar innan miljardinvesteringar beslutas.

Frågorna går delvis att besvara med offentliga dokument. Här går vi igenom vad Vänervatten är, vilka kostnadssiffror som finns, vad lagen säger om VA-avgifter och vad taxan innebär för en villa i Uddevalla. Källorna är Västvattens och kommunens egna sidor, Svenskt Vatten, lagtexten och lokaltidningar. Det vi inte har hittat säger vi.

Vad är Vänervatten?

Vänervatten är ett projekt för att ta råvatten ur Vänern och leda det via Trollhättan till Uddevalla. Västvatten skriver att ledningen ska trygga Uddevallas framtida vattenförsörjning och kunna försörja både Uddevalla och Trollhättan i minst 100 år. Projektet har tre delar:

  • Sjöledningen i Vänern. Den ägs gemensamt av Uddevalla Vatten och Trollhättan Energi.
  • Överföringsledningen mellan Vänern och Trollhättan. Även den ägs gemensamt. Trollhättan Energi leder projektet tillsammans med Uddevalla Vatten, och Skanska är partneringentreprenör.
  • Överföringsledningen mellan Uddevalla och Trollhättan. Den ägs av Uddevalla Vatten, och NCC är partneringentreprenör.

Uddevalla kommunfullmäktige godkände den 12 februari 2025 att den första ledningen går vidare till fas 2, att den andra går in i fas 1 och att sjöledningen blir samägd, enligt Västvatten. Byggnationen mellan Vänern och Trollhättan väntar på vattendomen för uttag ur Vänern. Enligt projektsidan planeras fas 2 för den sträckan starta hösten 2026, och genomförandet mellan Uddevalla och Trollhättan beräknas enligt uppdateringen den 6 oktober 2026 starta vid årsskiftet 2027/2028. Vattendomen från Mark- och miljödomstolen är inte klar.

Skälen beskrevs när Uddevalla anslöt sig till projektet. Enligt Trollhättan Energi tar Uddevalla sitt vatten från Köperödssjöarna öster om staden, och det räcker inte på sikt. Trollhättan tar sitt vatten från Göta älv, och Vänern ger enligt Trollhättan Energi bättre vattenkvalitet. Enligt TTELA visade Uddevallas vattenförsörjningsplan 2020 viss brist på rent vatten 2050 och stor brist 2100, då cirka 90 000 invånare ska ha vatten. Köperödssjöarna blir reservvattentäkt, och Uddevalla bedömde enligt tidningen att det enklaste, säkraste och billigaste var att ansluta sig till Trollhättans projekt.

Vad kostar det?

Det finns flera siffror, och de gäller inte nödvändigtvis samma sak.

  • 1,5 miljarder kronor. Trollhättan Energi beslutade i slutet av 2019 att investera cirka 1,5 miljarder kronor under sex år i ett vattenpaket med vattenverk, råvattenledning i Vänern, rening vid Arvidstorps avloppsreningsverk och förnyelse av distributionsnätet. Uddevallas andel anges inte i texten.
  • 600 miljoner kronor. TTELA skrev den 13 april 2020 att Uddevallas kostnad för sträckan mellan Trollhättan och Uddevalla värderades i ett protokoll till 600 miljoner kronor. Tidningen kallade det en grov bedömning och inte en beräkning.
  • 1,12 miljarder kronor. Så mycket anger insändaren att Uddevallas investeringar uppgår till enligt en behovsutredning för Vänerledningen på tolv sidor. Vi utgår från att Vänerledningen är samma projekt som Vänervatten. Vi har inte hittat utredningen och kan inte bekräfta beloppet.
  • Cirka 1 miljard kronor. Infrastrukturnyheter skriver, med hänvisning till Sveriges Radio, att Västvatten planerar ett vattenverk i Marieberg som ska ersätta det befintliga, som har nått slutet av sin livslängd. Investeringen ska delvis finansieras med höjda VA-avgifter under tio år. Platsen berörs av strandskydd och naturvärden, och artikeln beskriver planer och inte beslut. Den nämner inte Vänervatten.

Marieberg är Uddevallas stora ytvattenverk. Enligt vattentjänstplanen, som kommunfullmäktige antog den 9 april 2025, står Marieberg för över 99 procent av den producerade mängden. Enligt TTELA går ledningen från Trollhättan via Köperödssjöarna vidare till Marieberg. Vi har inte hittat något som visar hur ledningen och vattenverket hänger ihop ekonomiskt, eller om beloppen läggs ihop eller överlappar.

Vår jämförelse: om 600 miljoner kronor från 2020 och 1,12 miljarder kronor gäller samma delar av projektet har beloppet nästan fördubblats. Det vet vi inte, eftersom vi inte har sett vad beloppen omfattar.

Så får VA-avgifter sättas

Vad lagen säger

VA-avgifter regleras i lagen om allmänna vattentjänster. Avgifter får tas ut som anläggningsavgifter, som är engångsavgifter, och brukningsavgifter, som är periodiska. De viktigaste reglerna enligt lagtexten:

  • Avgifterna får inte överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för att ordna och driva anläggningen (30 §).
  • Medel får avsättas till en fond för framtida investeringar om det finns en fastställd investeringsplan med bestämda åtgärder, kostnader och tidpunkter (30 §).
  • Kostnaderna ska fördelas på de avgiftsskyldiga på ett skäligt och rättvist sätt (31 §).
  • En anläggningsavgift får inte överstiga fastighetens andel av kostnaden för att ordna anläggningen (32 §).
  • Avgifternas belopp och beräkningsgrunder ska framgå av en taxa (34 §).

Vår läsning: investeringar i vattenförsörjning får täckas av avgifter så länge de är nödvändiga kostnader för att ordna och driva anläggningen. Vad som är nödvändigt i det enskilda fallet avgör lagen inte.

Uddevallas taxa 2026

Taxan antogs av kommunfullmäktige den 12 november 2025 och gäller från 1 januari 2026. För en småhusfastighet gäller bland annat följande anläggningsavgifter, alla inklusive moms:

  • Servisavgift för vatten, spillvatten och dagvatten: 119 805 kronor.
  • Förbindelsepunktsavgift: 143 780 kronor.
  • Tomtyteavgift: 88,25 kronor per kvadratmeter.
  • Lägenhetsavgift: 71 890 kronor per lägenhet.

Vår beräkning: en tomt på 800 kvadratmeter med en bostad ger 406 075 kronor inklusive moms. Det stämmer med insändarens uppgift om drygt 406 000 kronor, men vi vet inte vilken tomtyta Svenskt Vatten utgår från i sin jämförelse, och vi kan inte bekräfta att Uddevalla har landets näst högsta anslutningsavgift.

Brukningsavgiften för en villa består av en fast avgift på 5 740 kronor per år för vatten och spillvatten, en dagvattenavgift på 1 355 kronor per år och 51,70 kronor per kubikmeter. Vår beräkning för en villa som använder 150 kubikmeter om året blir 14 850 kronor per år. Svenskt Vatten anger 12 549 kronor som genomsnitt för en villa 2026. Om Svenskt Vattens villa har samma förbrukning ligger Uddevalla ungefär 18 procent över genomsnittet.

Västvatten föreslog i oktober 2025 en höjning av brukningsavgifterna med 9,3 procent, vilket för ett typhus A, ett enbostadshus med två vuxna och två barn som använder 150 kubikmeter om året, motsvarade ungefär 105 kronor mer per månad. Insändaren skriver att höjningen blev 9,3 procent. Genomsnittet i landet för en villa var enligt Svenskt Vatten 7,8 procent. Svenskt Vatten förklarar höjningarna med investeringar i rör och reningsverk, EU:s krav på dricksvatten och avloppsrening samt klimatanpassning.

Vad frågar insändaren efter?

Insändaren ställer frågor till politiker och tjänstemän. Här är de viktigaste och vad som går att säga om dem:

  • Varför är avgifterna så höga och varför höjs de? Västvatten och Svenskt Vatten pekar på investeringar. I Uddevalla gäller det enligt källorna Vänervatten och ett ersättande vattenverk i Marieberg, men vi har inte sett någon uppställning som visar hur mycket av höjningen som beror på vad.
  • Finns beräkningar som visar behovet? Enligt TTELA visade vattenförsörjningsplanen viss brist 2050 och stor brist 2100. Insändaren kallar behovsutredningen för Vänerledningen tunn och saknar bland annat ett kostnadssatt nollalternativ och jämförelser med andra lösningar. Vi har inte sett utredningen och kan inte bedöma den.
  • Vem ansvarar för helheten? Enligt Västvatten äger Uddevalla Vatten AB VA-nätet och anläggningarna i Uddevalla kommun och är delägare i driftbolaget Västvatten. Kommunfullmäktige fattade besluten om Vänervatten i februari 2025 och antog taxan i november 2025.
  • Vad ger VA-utbyggnaden på landsbygden? Insändaren frågar efter miljövinster, besparingar och antal tillkommande bostäder för utbyggnaden från Ljungskile mot Uddevalla och vidare mot Bokenäset. Vi har inte hittat någon utvärdering. Vattentjänstplanen från 2025 nämner inte Bokenäset.

Insändaren efterlyser också krav på detaljerade utredningar innan miljardprojekt genomförs. Det är en åsikt, och vi tar inte ställning till den.

Frågor till dig som läser

Arbetar du med VA-taxor, investeringsplanering eller vattenförsörjning? Berätta gärna:

  • Hur redovisar kommuner och VA-bolag behov, alternativ och nollalternativ innan en vattentäkt eller ett vattenverk byggs?
  • Hur stor del av en taxehöjning brukar komma från investeringar i vattenförsörjning, och hur redovisas den delen för abonnenterna?
  • Hur jämför du anslutningsavgifter mellan kommuner, och vilken tomtyta och bebyggelse räknar du med?
  • Har vi missat eller tolkat något fel i källorna?

Har du erfarenheter, svar eller rättelser är du välkommen att höra av dig här på VAKonsults sida.

Källor

Sidorna lästes i oktober 2026. Siffror och taxor kan ändras.

Debatten

Vänervatten och vattenverket

Taxa och regler