Projektinformation
Förvalen visar typiska, ungefärliga värden för respektive vägtyp – bra som utgångspunkt för jämförelse, men de exakta mått som gäller för en specifik plats ska alltid stämmas av mot en geoteknisk utredning.
Vertikalskalan (lagertjocklekar) är kraftigt förstorad i förhållande till horisontalskalan (vägbredd) för tydlighetens skull.
Årsmedeldygnstrafik räknat per körfält i den riktning som ska dimensioneras. Förifylls med ett exempelvärde för vald vägtyp – redigerbar. Vid flera körfält i samma riktning, dela upp trafiken mellan dem.
Andel av ÅDT som utgörs av tunga fordon – normalt fordon med totalvikt över 3,5 ton (lastbilar, bussar, tunga transporter). Förifylls med ett exempelvärde för vald vägtyp – redigerbar.
Antal år konstruktionen ska klara den beräknade trafiken. Trafikverket räknar normalt 20 år för bundna lager (asfalt) och upp till 40 år för underbyggnaden.
Hur många standardaxlar (10-tons axel) ett genomsnittligt tungt fordon motsvarar i slitage. Förifylls per vägtyp men kan alltid skrivas över manuellt – lätta lastbilar/bussar ligger ofta runt 1, tunga fordonståg (t.ex. timmerbilar) kan nå 2 eller mer.
Trafikverket delar in Sverige i klimatzoner efter tjäldjup och temperaturcykler. Zon 1 är mildast (kortast, ytligast tjäle), zon 5 kallast (djupast, längst tjäle) – ju kallare zon, desto tjockare förstärkningslager krävs normalt. Exakt zonindelning för en specifik plats framgår av Trafikverkets klimatzonkarta.
Hur känslig undergrundens jordart är för tjällyftning: T1 icke tjälfarlig (grus/sand), T2 mindre tjälfarlig, T3 tjälfarlig, T4 mycket tjälfarlig (silt/lera). Fastställs normalt genom en geoteknisk undersökning.
Om beräkningen:
  • Bärighetsklass (BK): Sverige har fyra klasser, BK1–BK4, som styr högsta tillåtna bruttovikt och axeltryck på det allmänna vägnätet. BK3 är den mest begränsade klassen (ofta orsakad av en svag bro på sträckan snarare än vägkroppen själv) och BK4 den nyaste/tyngsta. Enskilda vägar har normalt ingen egen BK-klassning – väghållaren (markägaren) beslutar själv om en eventuell viktbegränsning och skyltar den lokalt.
  • Ekvivalenta standardaxlar (Nekv): beräknas här förenklat som Nekv ≈ 365 × ÅDT × andel tung trafik × B-faktor × dimensioneringsperiod, enligt principerna i Trafikverkets TRVR Väg. Nekv jämförs med vad vägtypens grundvärden (ÅDT/andel tung trafik/B-faktor vid 20 år) i sig motsvarar – ligger den faktiska trafiken högre skalas bärlager och bindlager i bilden ovan upp i motsvarande grad (dämpat, med ett tak på dubbla tjockleken).
  • B-faktor: anger hur många standardaxlar (10-tons axel) varje tungt fordon i praktiken motsvarar i vägslitage. Normalt cirka 1–2, men kan vara betydligt högre på vägar med mycket tunga eller långa fordonståg.
  • Klimatzon & tjälfarlighetsklass: avgör hur tjockt förstärkningslagret (tjälskyddslagret) behöver vara – en helt annan fråga än trafikbelastningen ovan. Verktyget justerar förstärkningslagrets grundvärde med en förenklad multiplikator för vald zon och jordartsklass – kallare zon och/eller tjälfarligare jordart ger ett tjockare lager. Det är en illustrativ approximation av Trafikverkets faktiska klimat- och materialmodeller i PMS Objekt, inte en ersättning för dem.
Viktigt: Detta verktyg ger en förenklad, pedagogisk översikt baserad på allmänna riktvärden (VGU / Trafikverkets TRVR Väg). Lagertjocklekar, liksom trafik-, klimatzon- och tjälfarlighetsmultiplikatorerna som skalar bärlager/bindlager respektive förstärkningslager, är typvärden och illustrativa förenklingar – de motsvarar inte Trafikverkets officiella tabellvärden i PMS Objekt. Verkliga krav beror på lokal geoteknik, exakt klimatzonstillhörighet och trafikens sammansättning. Verktyget ersätter inte certifierad vägprojektering eller geoteknisk utredning.